Behandling av myastenia gravis (MG)

Myastenia gravis (MG) är behandlingsbar, men ej botbar. Behandlingen syftar till att minska symtom och minska antikropparna som orsakar det felriktade immunsvaret. Behandling av MG kan delas in i olika grupper.

Symtomlindrande behandlingarna

Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De är rent symtomlindrande behandlingar och förbättrar impulsöverföringen mellan nerv och muskel. Men de åtgärdar inte sjukdomsorsaken, det vill säga det felriktade immunsvaret, som är en slags inflammation även om den inte syns för ögat eller avspeglas i vanliga blodprover.

Kortison vid akuta skov

Nästa behandlingsgrupp är den som används för akuta skov. Här spelar kortison en stor roll, eftersom det vanligen har god och snabbt insättande effekt. Vid svårare symtom kan man välja att ge höga doser immunoglobuliner (IVIg), vilket är anrikade antikroppar från plasmagivare. Den exakta verkningsmekansimen för IVIg är oklar, men enklast kan man säga att normala antikroppar späder ut eller neutraliserar de sjukdomsgivande antikropparna.

Tvätta bort antikroppar

Man kan också välja att tvätta bort de sjukdomsgivande antikropparna med plasmafares. Vid plasmafares används en teknik att skilja plasma (blodvätska) och blodkroppar åt. Under en plasmafares kan man avlägsna exempelvis antikroppar ur blodet.

Immundämpande behandling

Den här gruppen behandlingar är de som är inriktade på att långsiktigt stabilisera sjukdomen och minska inflammationen genom att vara immundämpande.

Vid MG stör antikroppar signaleringen mellan nervände och muskelfiber genom att blockera eller skada muskelns receptorer för signalämnet acetylkolin. Immundämpande behandling är ofta nödvändig för att minska produktionen av antikroppar och därmed inflammationen i nerv-muskelkopplingen.

Även här används kortison, men höga doser kan med tiden ge svåra biverkningar, som benskörhet och dålig blodsockerkontroll (diabetes). För att minska behovet av kortison har man de senaste årtiondena använt olika immundämpande läkemedel i tablettform eller infusion/dropp med biologiska läkemedel.

Operation av brässen

Behandlingen skiljer beroende på form av myastenia gravis (MG). Vid tidigt debuterande MG brukar man avlägsna brässen/tymus kirurgiskt, då en sorts inflammation i körtelvävnaden tros ligga bakom sjukdomen. Genom operationen brukar sjukdomssymtomen klinga av efter några år och man blir ofta helt återställd. Brässen hos vuxna individer har inte någon fysiologisk funktion. Av dem som opererar brässen blir 85 procent mycket bättre, varav en tredjedel blir symtomfria.

Även hos personer med tymom tar man bort brässen/tymus, men prognosen är då lite sämre för att man ska bli helt återställd och ytterligare medicinering kan krävas. Av de med tymom förbättras enbart ca 40 procent.

Vid sent debuterande MG verkar brässen inte vara viktig och man bör därför avstå från operation. Om patienten är över 60 år görs sällan en sådan operation. Detta gäller även en mer sällsynt variant av MG, där den sjukdomsorsakande antikroppen känner igen proteinet MuSK istället för den vanligaste formen, där acetylkolinreceptorn är målet för antikropparna.

Film om brässoperationen vid myastenia gravis (MG)

Källor: Fredrik Piehl, professor i neurologi vid Karolinska institutet. 
Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Rehabilitering

Rehabilitering är viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har. Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer. 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2016-02-11

Nordiskt mg-möte: Nyheter om forskning, rehab och sysselsättning

Vartannat år träffas representanter för de fem olika nordiska ländernas organisationer för mg, för att utbyta erfarenheter inom mg-området. På årets möte i Danmark presenterades bland annat intressant forskning om en ny medicin, rehabilitering vid muskelsjukdom och resultatet av en europeisk enkät om sysselsättning bland personer med mg.

Läs mer
2015-11-02

Rekommendationer för tandvård för patienter med mg, myastenia gravis

Riktlinjer för tandläkare är extra viktigt avseende patienter med svaghet i tuggmuskulatur och andra ansiktsmuskler (svårighet att svälja etc.). Mg kräver speciell uppmärksamhet för att säkerställa så bra och säker tandvård som möjligt Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala, ger här en del råd och tips i en specialskriven artikel för Neuroförbundets mg-medlemmar.

Läs mer
2015-02-26

Nya insikter om genetiska/ärftliga faktorer för myastenia gravis

Den välrenommerade tidskriften JAMA Neurology publicerade nu i februarinumret en enorm studie om genetiska (ärftliga) faktorer för att insjukna i mg. Bakgrunden till studien är att genetiska faktorer anses till viss del ligga till grund för att utveckla mg.

Läs mer
De söker patienter med skovvis ms till Fas 3-studie om blodstamcellsby

De söker patienter med skovvis ms till Fas 3-studie om blodstamcellsby

Att bota skovvis ms har hittills inte varit möjligt: "Nu kanske vi snart kan säga det, eftersom många av våra blodstamcellstransplanterade patienter med aggressiv skovvis ms, fortfarande är symtomfria efter tio år. Vi behöver nu ytterligare tio patienter för att slutföra globala MIST-Fas 3-studien"

Läs mer
2014-10-13

Stamcellstransplantation av egna celler - behandling vid myastenia gravis

En så kallad stamcellstransplantation har nyligen genomförts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för första gången i Sverige på ett fall av mycket svårkontrollerad myastenia gravis, mg. För en liten grupp patienter med mycket aggressiv och svårbehandlad mg är detta ett sista-handsalternativ.

Läs mer
Sonia Berrih Aknin, INSERM, Paris Hos främst yngre kvinnor med MG och acetylkolinreceptorantikroppar (AChR-ak) ses en inflammationsliknande process i tymus (brässen), kallad hyperplasi.
2013-09-25

1. Orsaker till utveckling av tymushyperplasi (inflammation av brässen)

Sonia Berrih Aknin, INSERM, Paris Hos främst yngre kvinnor med MG och acetylkolinreceptorantikroppar (AChR-ak) ses en inflammationsliknande process i tymus (brässen), kallad hyperplasi.

Läs mer
2012-10-11

Svensk MG-specialist kom med flera forskningsnyheter

Inom diagnosen Myastenia Gravis, MG händer det en del inom forskning och behandling. Ett 20-tal NHR-medlemmar med MG möttes i Bollnäs och fick de senaste rönen från den ledande MG-specialisten i Sverige, Anna Rostedt Punga.

Läs mer