Myastenia gravis (MG)

Myastena gravis (MG) är en autoimmun muskelsjukdom som angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. Kroppen producerar antikroppar mot receptorerna på muskelcellerna. Vilket försvagar impulsöverföringen från nerv till muskel. Följden blir att musklerna tröttas ut på ett onormalt sätt. Vid upprepning av samma rörelse avtar kraften markant för att återkomma efter lite vila.

Myastenia gravis (MG) betyder allvarlig muskelsvaghet. Hjärnan, nerven och muskeln är friska, men eftersom kontakten mellan nerv och muskel är störd så tröttas muskeln ut på ett onormalt sätt. Det är den viljemässigt styrda muskulaturen som påverkas.

Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Det är uttröttbarheten som är avvikande. Muskelkrafterna kan i början vara starka, men upprepade rörelser kan resultera i att kraften försvinner. Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland angrips enstaka muskler, ibland många.

Myastenia gravis (MG) är en sällsynt sjukdom. I Sverige har cirka 2500 personer MG-diagnos. Fler kvinnor än män får MG. Det finns en viss ärftlighet för MG, kring 4 procent. MG är en obotlig men godartad sjukdom, som ibland kan vara allvarlig om andningen påverkas. Det är stora variationer i hur MG utvecklas. Snabb diagnos och rätt behandling är viktigt. Med rätt behandling kan många bli symtomfria under långa perioder.

Tre olika debuterande former av MG

  • Tidigt debuterande form av MG med topp kring 10-30 års ålder, där en stor majoritet är kvinnor.
  • Sent debuterande form av MG över 50-60 års ålder, utan skillnad mellan könen.
  • En form där sjukdomen är associerad med en tumör i brässen (tymus).

.

Forskning om myastenia gravis (MG)

Forskningen kring den neurologiska diagnosen myastenia gravis, MG vinner mark och nya behandlingar utprovas. Det finns behov av att hitta behandlingar som kan ha bra och snabb effekt.

Inom andra autoimmuna sjukdomar, så som psoriasis, ledgångsreumatism och MS, har så kallade biologiska läkemedel med immundämpande effekt inneburit betydligt förbättrade möjligheter att uppnå sjukdomskontroll. Immundämpande behandling är ofta nödvändig för att minska produktionen av antikroppar och därmed inflammationen i nerv-muskelkopplingen.

På vissa kliniker i Sverige har man börjat använda immundämpande läkemedel redan vid insjuknandet med MG och det verkar fungera betydligt snabbare än äldre behandlingar. Även blodstamcellstransplantation har använts med positivt resultat. 
Läs mer under Behandling av MG.

Inom forskningen försöker man också komma allt närmare gåtan om vilka människor som är mottagliga för autoimmuna sjukdomar, vad som underhåller den autoimmuna processen hos dem, och hur man skulle kunna släcka den felinriktade immuna processen.

Forskare har upptäckt att man kan immunisera djur så att de inte får myasteni. Man har märkt att om man ger dem receptorantigen i till exempel näsans slemhinna, så har de bildat antikroppar mot receptorantikropparna, och blivit friska. Utifrån detta har man börjat diskutera kring möjligheten att i framtiden kunna vaccinera mot MG. Men på grund av att människor har lite olika antikroppspopulationer så kan man inte använda samma vaccin till alla med MG. Det går heller inte att vaccinera människor som redan fått sjukdomen. Vaccination ligger därför tills vidare långt fram i tiden.

Källor: Fredrik Piehl, professor i neurologi vid Karolinska institutet.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

MG-läger i Bollnäs

Plats: Bollnäs Folkhögskola Tid 15-17 oktober 2020 Ansökan Senast den 30 juni

Läs mer

INSTÄLLD - Anhörigkonferens i Växjö 28 april

På grund av rådande läge med Corona-viruset ställer Neuro in denna föreläsning om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser. Vi återkommer med nytt datum ev till hösten eller våren. Vi hoppas att alla som är intresserade förstår vårt beslut, information till alla som redan har anmält sig kommer

Läs mer

MG-veckan 2020

Varje år uppmärksammas myastenia gravis, MG, under en vecka i slutet av februari. I år mellan 24/2 och 1/3.

Läs mer
2020-01-24

Framgångsrika travkusken drabbades av MG

I podcasten ”Hovavtryck” berättar den tidigare stjärntränaren Stefan Hultman, numera expert i trav-tv, om sina travframgångar. Men han berättar också om de tuffa åren innan sin sjukdom, och hur han trodde att livet var över när han drabbades av myastenia gravis, MG.

Läs mer

MG-träff i Malmö - INSTÄLLT

Vi träffas i Malmö på Neuros lokal på Ängelholmsgatan 6, mellan klockan 12.00-15.00. Alla med MG och närstående är välkomna! Smörgås, kaffe och kaka till självkostnadspris.

Läs mer
2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-09

Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård

Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer