Orsaker till multipel skleros (ms)

Forskarna vet inte vad som orsakar ms, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid ms är låg och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar ms. Det finns inget som talar för att ms är smittsam.

På senare år har framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla ms. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.

Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.

Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla ms. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för ms i vuxen ålder.

Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Protein användbart som sjukdomsmarkör för multipel skleros

Irene Håkansson, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, har i sin avhandling studerat markörer för sjukdomsaktivitet vid multipel skleros (ms). Hon ser att höga nivåer av ett protein som frisätts från skadade nervceller till ryggvätska kan förvarna om ett mer aggressivt sjukdomsförlopp.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
I-AID
2019-10-23

AI ska förbättra MR-undersökningar för MS-patienter vid Karolinska

Nu ska artificiell intelligens-stödd (AI-stödd) diagnostik utvecklas för sjukdomen multipel skleros, ms. Karolinska Universitetssjukhuset har upphandlat en samarbetspart till innovationsarbetet, som är en del av en regional satsning. Syftet är snabba på införandet av artificiell intelligens.

Läs mer
2019-10-22

Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.

Läs mer
2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-10-03

Neuroordförande i SR om stamcellstransplantation vid ms och Neurostöd

Neuros ordförande Lise Lidbäck har medverkat i en intervju i Sveriges Radio P4 Gävleborg om vad Neuro gör för forskningen kring diagnosen ms. Bland annat om stöd till en studie om blodstamcellstransplantation. Också om Neuros stöd till medlemmar med ms.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer