Orsaker till multipel skleros (MS)

Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.

På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.

Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.

Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.

Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om MS

2021-09-22

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik. – På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till tidningen Kollega.

Läs mer
2021-09-21

Ljus påverkar fostret i mammans mage

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

Läs mer
2021-09-20

Forskare varnar: Förlorat luktsinne kan bli ny folksjukdom

Att förlora lukt och smak är vanligt i samband med covid-19 och var femte person har nedsatt luktsinne så långt som ett år efter insjuknandet. Nu varnar forskare för att detta på sikt kan påverka folkhälsan i befolkningen negativt. – Många kompenserar med socker, salt och fett, säger Johan Lundström, forskare på Karolinska Institutet till Svt.

Läs mer
2021-09-14

Miljöfaktorer kopplade till MS kartläggs

Neurostödd försking Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.

Läs mer
2021-08-27

Världsstjärna och Neuromedlem som smashar för Sverige i Paralympics

Just nu är Neuromedlemmen Anna-Carin Ahlquist från Göteborg i Tokyo och spelar bordtennis för Sverige i Paralympics. ”Jag vill vara en förebild som idrottare för alla, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte” säger hon.

Läs mer