Behandling av multipel skleros (MS)

Det finns fortfarande inte något botemedel mot ms, men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av ms de senaste 20 åren.

Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt. Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.

Man kan dela upp ms-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.

Injektionsbehandlingar

Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subcutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på ms-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.

Dropp

Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya ms-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.

Tabletter

Sedan 2011 har totalt fyra olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis ms. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.

"Stamcellstransplantation"

Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv MS är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med ms och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.

Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat ms-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.

Behandling mot olika symtom

De flesta symtomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid MS är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med ms-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med ms, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känsliga för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).

 

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, ms och Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-12-03

Nu finns särskilda neuroteam på Gävleborgs alla tre sjukhus

Region Gävleborg har under de senaste åren utvecklat särskilda neuroteam som nu finns på länets alla tre sjukhus. Patienter med de neurologiska diagnoserna Parkinson, MS och ALS får upp till elva olika specialister runt sig – uppemot 500 drabbade får hjälp av teamen varje år.

Läs mer
2020-12-02

”Atlas of MS” – global kartläggning

Hösten 2020 lanserade MSIF – MS International Federation den senaste versionen av ”Atlas of MS”. Det är den mest omfattande globala kartläggningen av MS och tillgängligheten av vård- och behandlingsresurser för personer med MS.

Läs mer
2020-11-26

Tidiga tecken på MS - fråga doktorn

Karin Granberg, Fråga doktorn: Det går inte att bli helt återställd, men det finns behandling som bromsar besvären. Det är därför viktigt att du söker vård vid misstanke om MS.

Läs mer
2020-11-26

Forskar om cellerna som producerar myelin

Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS.

Läs mer
2020-11-17

Finländskt flaggskepp inom immunforskning får omfattande finansiering

Projektet InFLAMES har beviljats finansiering på 5,6 miljoner euro för åren 2020–2024 inom ramarna för Finlands Akademis flaggskeppsprogram. Flaggskeppet strävar efter att identifiera nya mål för medicinsk behandling och utveckla läkemedel i samarbete med företag inom bioteknik- och läkemedelsbranschen. InFLAMES främjar också diagnostik så att varje patient ska kunna få skräddarsydd behandling.

Läs mer
2020-11-06

Förtvivlan styr medicinska resor

Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.

Läs mer
2020-11-05

Poddtips: Kan MS botas?

När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Tomas Olsson gästar Karolinska institutets podd Medicinvetarna för att prata om multipel skleros, MS.

Läs mer
2020-11-03

Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad

Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.

Läs mer
2020-10-16

Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS

Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).

Läs mer