Behandling av multipel skleros (ms)

Det finns fortfarande inte något botemedel mot ms, men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av ms de senaste 20 åren.

Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt. Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.

Man kan dela upp ms-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.

Injektionsbehandlingar

Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en – flera gånger per vecka vanligen under huden (subcutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på ms-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga

Tabletter

Den första tabletten godkändes 2011 och idag finns det flera tablett-läkemedel mot ms. De är enkla att ta och biverkningarna är generellt lätta. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten kan vara likvärdig med injektionsbehandlingarna eller något mer effektiv.

Dropp

Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallat biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya ms-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.

"Stamcellstransplantation"

Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv ms är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med ms och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.

Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat ms-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.

Behandling mot olika symtom

De flesta symtomen vid ms kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid ms är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med ms-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med ms, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känsliga för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).

 

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, ms och Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Stöd forskningen om ms

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Prenumerera på Neuros nyhetsbrev

Anmäl dig här

Var god ange en giltig e-postadress

Prenumerera
 

Relaterade artiklar

2018-11-01

Högkostnadsskydd för ämne som förbättrar gångförmågan

TLV beslutar att läkemedlet som förbättrar förmågan att gå ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med multipel skleros (ms). TLV skriver i sitt beslut att ms är en sjukdom där svårighetsgraden måste anses vara hög. Vidare bedömer myndigheten att kostnaden är rimlig.

Läs mer
2018-10-24

Tvingades lämna jobbet, nu är hon tillbaka igen

Petra Nilsson fick sin MS diagnos år 2000 och tvingades lämna sitt jobb. Idag är hon tillbaka på arbetsmarknaden igen efter en lyckad cellgiftsbehandling.

Läs mer
2018-09-19

Varför ska man bli medlem i Neuro?

Lyssna gärna på MS-podden! I "avsnitt 24. Neuro och Helene" kan du höra om allt viktigt arbete som Neuro gör och vad du får och bidrar till som medlem. Helene som själv har ms och arbetar som kommunikatör på Neuro berättar också lite privat.

Läs mer
Tre riskfaktorer
2018-07-04

Lösningsmedel och rökning kopplas till ökad risk för MS

Personer med vissa genvarianter som är kopplade till multipel skleros (MS) har mycket större risk att insjukna i MS om de även har exponerats för färg, lack eller andra lösningsmedel, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Om de dessutom varit rökare..

Läs mer
2018-07-04

Effekt av läkemedel kan fördröja behov av rullstol med sju år

Ny behandling vid primärprogressiv ms förväntas fördröja behov av rullstol med sju år. För en person som har primärprogressiv ms, där funktionsnedsättning ackumuleras dubbelt så fort som vid skovvis ms, betyder sju år utan behov av rullstol att tiden kan förlängas för ett oberoende liv.

Läs mer