Behandling av multipel skleros (MS)

Det finns fortfarande inte något botemedel mot ms, men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av ms de senaste 20 åren.

Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt. Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.

Man kan dela upp ms-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.

Injektionsbehandlingar

Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subcutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på ms-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.

Dropp

Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya ms-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.

Tabletter

Sedan 2011 har totalt fyra olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis ms. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.

"Stamcellstransplantation"

Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv MS är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med ms och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.

Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat ms-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.

Behandling mot olika symtom

De flesta symtomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid MS är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med ms-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med ms, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känsliga för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).

 

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, ms och Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

1,8 miljoner
2020-01-21

Neuro stödjer forskning om MS

Neurostödd försking Hela 88 ansökningar var med och konkurrerade om årets ordinarie utdelning från Neurofonden. 32 av dem fick efter beslut i Neurofondens styrelse 6 december dela på närmare 1,8 miljoner kronor. Av dessa forskningsprojekt handlade 13 om MS.

Läs mer
Inte MS
2020-01-21

Läkare kritiseras för felaktig MS-diagnos

En läkare får kritik av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att felaktigt ha ställt diagnosen MS på bristfälligt underlag, skriver Läkartidningen.

Läs mer
2020-01-21

Yoga kan hjälpa mot smärta

Om jag inte hade haft yogan i mitt liv så vet jag ärligt talat inte om jag hade orkat fortsätta stå ut med mig själv? Och om jag inte hade haft yogan i mitt liv tror jag på fullt allvar att ingen annan hade orkat leva med mig heller…

Läs mer
P4 Halland
2020-01-16

MS-sjuka Sara drabbas när neurovården i Halland förändras

Halländska patienter påverkas när den neurologiska vården i länet förändras.

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
2020-01-03

Immuncellskarta hjälper forskare bekämpa autoimmuna sjukdomar

En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar.

Läs mer
Började 2004
2019-12-27

Skulle MS kunna vara en botbar sjukdom?

Joachim Burman utsågs nyligen till Wallenberg Clinical Fellow av Wallenbergstiftelserna, ett forskarprogram som syftar till att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Nu ska hans forskargrupp skapa nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömninga

Läs mer
2019-12-05

Ms-behandling testas vid psykisk sjukdom

I en ny studie ska patienter vars symtom på psykossjukdom eller tvångssyndrom misstänks ha en autoimmun orsak få immunterapi. Tidigare behandling av en liten grupp patienter visar lovande resultat.

Läs mer
6A eller 6B?
2019-12-04

Vanlig variant av herpesvirus kopplat till MS

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus, som sedan tidigare har kopplats till multipel skleros, ms.

Läs mer