Behandling av multipel skleros (ms)

Det finns fortfarande inte något botemedel mot ms, men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av ms de senaste 20 åren.

Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt. Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.

Man kan dela upp ms-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.

Injektionsbehandlingar

Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subcutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på ms-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.

Dropp

Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya ms-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.

Tabletter

Sedan 2011 har totalt fyra olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis ms. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.

"Stamcellstransplantation"

Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv ms är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med ms och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.

Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat ms-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.

Behandling mot olika symtom

De flesta symtomen vid ms kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid ms är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med ms-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med ms, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känsliga för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).

 

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, ms och Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2019-12-05

Ms-behandling testas vid psykisk sjukdom

I en ny studie ska patienter vars symtom på psykossjukdom eller tvångssyndrom misstänks ha en autoimmun orsak få immunterapi. Tidigare behandling av en liten grupp patienter visar lovande resultat.

Läs mer
6A eller 6B?
2019-12-04

Vanlig variant av herpesvirus kopplat till MS

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus, som sedan tidigare har kopplats till multipel skleros, ms.

Läs mer
2019-11-29

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar, säger forskaren Cecilia Winberg, projektledare för studien.

Läs mer
Inte ms
2019-11-27

Läkare fälld för felaktig ms-diagnos

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar läkaren som felaktigt ställde diagnosen ms på en patient i Växjö.

Läs mer

Välkommen på föreläsning om Multipel skleros – nu och i framtiden

Neuroförbundet i Stockholm bjuder in till en inspirerande föreläsning med fokus på ms. Varje år får 1000 svenskar diagnosen Multipel skleros, ms. Vad innebär ms och vad sker inom ms-forskningen?

Läs mer
5,2 miljoner
2019-11-08

5,2 miljoner till forskning om behandling av ms

Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-11-06

Åtgärder ska minimera risken för allvarliga biverkningar med läkemedel mot ms

De nya rekommendationerna ersätter de tillfälliga åtgärder som utfärdades i april 2019, för ett läkemedel som används vid patienter med skovvis förlöpande multipel skleros, ms.

Läs mer
2019-11-05

Humanioraforskning om multipel skleros

Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer