Multipel skleros (MS)
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.
Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov. Läs mer om symtom, förlopp och olika varianter av MS.
Vad är multipel skleros?
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.
.
Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor. Läs mer om orsaker till MS och att få diagnos vid MS.
Mer statistik från MISF
De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid MS.
Forskning om MS
Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.
Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:
- sjukdomens uppkomst
- ärftlighet
- utlösande orsaker/miljöfaktorer
- dämpning av immunförsvaret
- nervimpulsernas överföring
- nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
- stamcellstransplantation
- behandlingar för progressiv MS
- minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
- behandling som påverkar antigen
- livskvalitet
Viktigt att ingå i det nationella MS-registret
Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.
Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.
Svenska Neuroregistret
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS
Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).
Senaste nytt om MS - digital föreläsning
Nu finns inspelningen från den 1 oktober 2020 publicerad. Ta del av MS-föreläsningen som arrangerades av Neuro och MS-registret, som i år har 20-årsjubileum.
Covid-19 infektionen och MS
Jan Lycke och Magnus Gisslén ger bakgrunden till covid-19-sjukdomen samt tittar på vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.
Neuros stora forskningsbidrag till Fredrik Piehls MS-fatigueforskning
Den 1 oktober tilldelades neurologen Fredrik Piehls forskarteam på Karolinska Institutet, Neurofondens stora forskningsbidrag 2020, för viktiga studier kring symtomet fatigue vid diagnosen MS, multipel skleros. ”Det visar att vår fatigueforskning är viktig för patienterna” menar forskaren.
Läkemedel mot sekundärprogressiv MS
Ny data visar att tidig behandling försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition hos patienter med aktiv sekundär progressiv multipel skleros (SPMS).
Tal- och sväljsvårigheter
Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.
Ytterligare ett läkemedel med god effekt mot MS
Europeiska kommissionen har godkänt ett nytt oralt läkemedel mot MS som tas en gång dagligen. Det är till för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom, vilket definierats genom kliniska eller bilddiagnostiska fynd.
Neuro tillsammans med andra patientföreträdare varnar för ökad vårdskuld
Utebliven rehabilitering och inställda uppföljningar kommer att öka på den vårdskuld som uppstått under pandemin, varnar patientorganisationerna. De efterlyser en nationell samordning för att möta det ökade behovet av vård och rehabilitering.
Kampen om forskningens finansiering hårdnar
Med den ekonomiska krisen i coronans fotspår drabbas även viktiga delar av forskningsfinansieringen. Många fonder och stiftelser är till exempel beroende av att få bidrag via olika företags aktieutdelningar. Utan aktieutdelningar blir det mindre pengar att fördela.