Multipel skleros (MS)
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.
Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov. Läs mer om symtom, förlopp och olika varianter av MS.
Vad är multipel skleros?
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.
.
Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor. Läs mer om orsaker till MS och att få diagnos vid MS.
Mer statistik från MISF
De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid MS.
Forskning om MS
Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.
Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:
- sjukdomens uppkomst
- ärftlighet
- utlösande orsaker/miljöfaktorer
- dämpning av immunförsvaret
- nervimpulsernas överföring
- nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
- stamcellstransplantation
- behandlingar för progressiv MS
- minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
- behandling som påverkar antigen
- livskvalitet
Viktigt att ingå i det nationella MS-registret
Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.
Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.
Svenska Neuroregistret
Innehållsansvarig: Helene Landersten
När läkaren själv blir sjuk
När läkaren själv blir sjuka görs ofta avsteg från de riktlinjer om utredning, bedömning och uppföljning som tagits fram för att trygga en god och patientsäker vård. Jonatan Wistrand, ST-läkare i allmänmedicin och medicinhistoriker vid Lunds universitet frågar sig varför.
Nu finns särskilda neuroteam på Gävleborgs alla tre sjukhus
Region Gävleborg har under de senaste åren utvecklat särskilda neuroteam som nu finns på länets alla tre sjukhus. Patienter med de neurologiska diagnoserna Parkinson, MS och ALS får upp till elva olika specialister runt sig – uppemot 500 drabbade får hjälp av teamen varje år.
”Atlas of MS” – global kartläggning
Hösten 2020 lanserade MSIF – MS International Federation den senaste versionen av ”Atlas of MS”. Det är den mest omfattande globala kartläggningen av MS och tillgängligheten av vård- och behandlingsresurser för personer med MS.
Tidiga tecken på MS - fråga doktorn
Karin Granberg, Fråga doktorn: Det går inte att bli helt återställd, men det finns behandling som bromsar besvären. Det är därför viktigt att du söker vård vid misstanke om MS.
Forskar om cellerna som producerar myelin
Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS.
Finländskt flaggskepp inom immunforskning får omfattande finansiering
Projektet InFLAMES har beviljats finansiering på 5,6 miljoner euro för åren 2020–2024 inom ramarna för Finlands Akademis flaggskeppsprogram. Flaggskeppet strävar efter att identifiera nya mål för medicinsk behandling och utveckla läkemedel i samarbete med företag inom bioteknik- och läkemedelsbranschen. InFLAMES främjar också diagnostik så att varje patient ska kunna få skräddarsydd behandling.
Förtvivlan styr medicinska resor
Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.
Poddtips: Kan MS botas?
När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Tomas Olsson gästar Karolinska institutets podd Medicinvetarna för att prata om multipel skleros, MS.
Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad
Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.