Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov. Läs mer om symtom, förlopp och olika varianter av MS.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

.

Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor. Läs mer om orsaker till MS och att få diagnos vid MS.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid MS.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv MS
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

Viktigt att ingå i det nationella MS-registret

Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.

Stöd forskningen kring MS

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

Digital intervju om forskning kring fatigue och MS

Neurostödd försking I år uppmärksammar Neuro MS-dagen med en digital intervju om en forskningsstudie för att motverka symtomet fatigue. Det kallas även hjärntrötthet och är ett vanligt symtom för alla som lever med MS - multipel skleros.

Läs mer
2021-03-23

Uppdaterad lärobok i neurologi

Professor Sten Fredriksson recenserar den nya läroboken om neurologi: "En hel del har ändrats sedan 2012 års upplaga. Intressant nog har bokens omfattning minskat något i sidantal efter en tidigare expanderande trend. Hur är det möjligt? Jo, redaktörerna har rensat bort flera kapitel (akut neurologi, hypotalamo-hypofysära sjukdomstillstånd, neuropatisk smärta, cerebral pares och synpunkter på åldrandets neurologi)."

Läs mer
2021-03-22

Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet

Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.

Läs mer
2021-03-22

Avhandling: Immunförsvaret har koppling till könshormoner

Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under den nuvarande covid-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas att en orsak till olikheterna är att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en roll för immunförsvaret.

Läs mer
2021-03-19

"Om det inte hjälper mig, så kanske det hjälper dem efter mig"

Sam Alinski från Örebro levde livet som "skibum" och säsongare innan han bestämde sig för att flytta till Schweiz för att vara nära bergen, men sen drabbades han av sjukdomen MS (multipel skleros).

Läs mer
2021-03-19

Lansering av den europeiska MS Barometern

Denna vecka lanseras MS Barometern 2020 som är en sammanställning av viktig information om multipel skleros (MS) i 35 länder i Europa. Mer än 1 miljon människor som lever med MS i Europa.

Läs mer

Webbsändning om blåsa och tarm

Ung med MS bjuder in till en webbsänd paneldiskussion med experter om symtom som berör blåsa och tarm.

Läs mer

Jennie Hasselros föreläser 24 mars om att leva med funktionsvariation

Jennie Hasselros är en föreningsmänniska ut i fingerspetsarna och ställer gärna upp där hon kan. Hon är ordförande för Neuroförbundet Kronoberg och ledare för Rullegruppen, en del av Parasportförbundet, och hon har levt med multipel skleros (MS) sedan 90-talet. Missa inte Jennie Hasselros digitala föreläsning den 24 mars: Hur är det att leva med en kronisk sjukdom och hur är synen på funktionsvariationer och hjälpmedel i samhället?

Läs mer
2021-03-05

Stort bidrag till forskning som kan ge ny behandling mot MS

Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Goncalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm ”för hans nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom”. Det meddelas i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsrådet.

Läs mer