Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

.

Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv MS
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

Viktigt att ingå i det nationella MS-registret

Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2017-08-25

Europakommissionen godkänner Kladribin

Neurologi i Sverige meddelar idag att Europakommisionen har godkänt kladribintabletter för behandling av högaktiv skovvis ms, multipel skleros, i 28 länder inom EU samt i Norge, Liechtenstein och på Island.

Läs mer
2017-05-12

Neurologiveckan 1: D-vitamin och rökning i fokus mot skovvis MS

Under Neurologiveckan-17 var multipel skleros en av de neurologiska diagnoserna som kom i fokus. Bland annat om D-vitamin i hög dos har positiv effekt på sjukdomsbilden och hur rökning påverkar. Lyssna på poddradiointervjun med Jan Hillert, Maria Bäärnhielm och Peter Sundström!

Läs mer
2017-01-24

Så prioriterar Neuroförbundet 3 miljoner till forskningsprojekt 2017

Neurostödd försking 2017 delar Neuroförbundets forskningsfond ut nästan 3 miljoner kronor till 44 intressanta forskningsprojekt inom neurologisfären. Läkaren Claes Hultling har under tio år fram till senaste årsskiftet varit sammankallande i forskningsfonden och så här motiverar han forskningsfonden prioriteringar i år

Läs mer
2016-12-19

MS - Urinträngningar med inkontinens!

Urinträngningar med inkontinens associerades med en signifikant ökning av risken för återkommande fall hos personer med mild till måttlig relapserande remitterande multipel skleros (RRMS), rapporterade forskare.

Läs mer
2016-12-19

Samband hemoglobin och hjärnatrofi vid ms

Ett läckage av ett protein som kallas hemoglobin från skadade röda blodkroppar kan vara associerad med hjärnatrofi vid multipel skleros. Det visar en ny forskningsrapport publicerad på Wellcome Open Research och omskriven i medicalnewstoday.com

Läs mer
2016-11-09

Klart för medicinsk cannabis i Danmark

Omkring 500 danska utvalda patienter väntas ingå i försöket där läkare får skriva ut drogen på försök. Det till personer som dras med bl a multiple skleros, ryggmärgsskador, kroniska smärtor när annan behandling inte fungerat, samt cancerpatienter med biverkningar som illamående och kräkningar av cellgiftbehandling.

Läs mer
2016-10-06

Neuroförbundet gav 500 000 till progressiv ms-forskning

Neurostödd försking Neuroförbundet har delat ut en halv miljon kronor till forskningen om progressiv ms 2016, som International Progressive MS Alliance står bakom. Stipendiet lämnades över av Neuroförbundets Roger Lindahl och Kent Andersson i samband med MSIF möte i London.

Läs mer
2016-09-20

Susanne bloggar om sin ms & stamcellstransplantation

Susanne Liljedahl genomgår just nu en blodstamcelltransplantation mot aggressiv skovvis ms.

Läs mer
2016-09-15

Möjligt att förutsäga hur multipel skleros utvecklas

Immunceller hos patienter med multipel skleros fungerar annorlunda än celler från friska individer. Den skillnaden har forskare vid Linköpings universitet utnyttjat för att utveckla en metod som kan förutsäga sjukdomsaktivitet vid multipel skleros.

Läs mer