Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

.

Det finns cirka 2,8 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos, 70 procent av de som har MS är kvinnor.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom. Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv MS
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

Viktigt att ingå i det nationella MS-registret

Det nationella kvalitetsregistret för Multipel Skleros, MS-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med MS för att förbättra vården och möjliggöra ny kunskap genom forskning. Genom att be sin neurolog att inkludera en i MS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i MS-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för MS mellan olika regioner. Patienter som är med i MS-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid multipel skleros. Forskning baserad på MS-registret har redan ökat kunskapen om MS på flera viktiga sätt, som exempelvis kunskap om miljö och livsstil och vikten av tidig bromsmedicinering.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2019-04-24

Enkät från IVO om samordnad vård och omsorg vid ms

Har du erfarenheter av att få både hälso- och sjukvård samt socialtjänst? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomför just nu en enkät för att få en bild av hur samordningen av olika vård- och omsorgsinsatser fungerar för personer med multipel skleros (ms).

Läs mer
2019-04-24

Resultat av forskningsprogrammet Combat-ms

Combat-ms är ett omfattande forskningsprogram med syfte att undersöka effekt, säkerhet och patientnöjdhet/livskvalitet med olika läkemedelsbehandlingar för sjukdomen skovformad multipel skleros (ms).

Läs mer
2019-04-16

Rapport om allvarliga biverkningar av läkemedel

Efter nya allvarliga biverkningsrapporter har den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) påbörjat en granskning av ett av läkemedlen mot (multipel skleros) ms.

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-01-25

Vissa celler reparerar skador i hjärnan

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan som kan återskapa myelin hos patienter med sjukdomen multipel skleros (ms). Fynden stöder vikten av att behandla ms tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya.

Läs mer
2019-01-23

Ivo vill veta när patienter "bollas runt"

Det är inte ovanligt att patienter med komplexa problem upplever att de bollas mellan olika instanser och att ingen tar något ansvar. Nu vill Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med patienterna ta reda på var dessa brister finns.

Läs mer
2019-01-23

Effektiv behandling med blodstamcellstransplantation mot ms

Blodstamcellstransplantation har visat sig ge bättre effekt på skovvis ms än traditionell bromsmedicin. De resultaten kommer från en internationell studie som publiceras i Journal of the American medical association. Forskare från Akademiska sjukhuset har deltagit i arbetet.

Läs mer
2018-11-20

Litet organ kan spela viktig roll i immunförsvaret under graviditet

Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur mammans immunförsvar förändras under normal graviditet. Närmare bestämt har de undersökt vilken roll det lilla organet tymus (brässen) spelar för immunregleringen under graviditet. Upptäckten kan visa sig ha betydelse för autoimmuna sjukdomar.

Läs mer
2018-11-14

Nya ledtrådar till uppkomsten av ms

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (ms). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.

Läs mer