Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Kroppens eget immunsystem angriper det skyddande fettskiktet så kallade myelinet som finns runt nervtrådarna. När nervtrådarna skadas så störs överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

Det finns cirka 2,5 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med ms. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom . Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv ms
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2019-04-24

Resultat av forskningsprogrammet Combat-ms

Combat-ms är ett omfattande forskningsprogram med syfte att undersöka effekt, säkerhet och patientnöjdhet/livskvalitet med olika läkemedelsbehandlingar för sjukdomen skovformad multipel skleros (ms).

Läs mer
2019-04-16

Rapport om allvarliga biverkningar av läkemedel

Efter nya allvarliga biverkningsrapporter har den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) påbörjat en granskning av ett av läkemedlen mot (multipel skleros) ms.

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
2019-03-13

World MS Day 30 maj

World Ms Day hålls i slutet av maj varje år för att uppmärksamma och öka medvetenheten om hur ms (multipel skleros) kan påverka livet och livskvaliteten för den som har fått diagnosen.

Läs mer
2019-01-25

Vissa celler reparerar skador i hjärnan

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan som kan återskapa myelin hos patienter med sjukdomen multipel skleros (ms). Fynden stöder vikten av att behandla ms tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya.

Läs mer
2019-01-23

Ivo vill veta när patienter "bollas runt"

Det är inte ovanligt att patienter med komplexa problem upplever att de bollas mellan olika instanser och att ingen tar något ansvar. Nu vill Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med patienterna ta reda på var dessa brister finns.

Läs mer
2019-01-23

Effektiv behandling med blodstamcellstransplantation mot ms

Blodstamcellstransplantation har visat sig ge bättre effekt på skovvis ms än traditionell bromsmedicin. De resultaten kommer från en internationell studie som publiceras i Journal of the American medical association. Forskare från Akademiska sjukhuset har deltagit i arbetet.

Läs mer
2018-11-20

Litet organ kan spela viktig roll i immunförsvaret under graviditet

Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur mammans immunförsvar förändras under normal graviditet. Närmare bestämt har de undersökt vilken roll det lilla organet tymus (brässen) spelar för immunregleringen under graviditet. Upptäckten kan visa sig ha betydelse för autoimmuna sjukdomar.

Läs mer
2018-11-14

Nya ledtrådar till uppkomsten av ms

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (ms). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.

Läs mer