Multipel skleros (MS)

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Kroppens eget immunsystem angriper det skyddande fettskiktet så kallade myelinet som finns runt nervtrådarna. När nervtrådarna skadas så störs överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder många ärr.

Multipel skleros eller MS varierar mycket mellan olika personer. Det finns flera olika varianter, en del är lindriga men det finns också mer aggressiva former. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. I början av sjukdomen är det vanligt att försämringar kommer och går i form av skov.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Bland de neurologiska diagnoserna är multipel skleros, MS, en av de vanligaste. I Sverige lever cirka 20 000 personer med MS. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnosen. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja.

Det finns cirka 2,5 miljoner människor med MS i hela världen. I Sverige lever cirka 20 000 personer med ms. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos.

De första bromsmedicinerna kom på 90-talet. Idag finns flera olika effektiva läkemedel som fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som får en tidig diagnos. Det finns också olika läkemedel och behandlingar som lindrar symtom. Men MS är fortfarande en obotlig sjukdom . Läs mer om behandling vid ms.

Forskning om MS

Det bedrivs mycket forskning om MS runt om i världen och många patienter bidrar genom att medverka i kliniska studier.

Här är exempel på ämnesområden där forskning pågår:

  • sjukdomens uppkomst
  • ärftlighet
  • utlösande orsaker/miljöfaktorer
  • dämpning av immunförsvaret
  • nervimpulsernas överföring
  • nybildning av stödjeceller, återskapande av myelin och nervceller
  • stamcellstransplantation
  • behandlingar för progressiv ms
  • minskad spasticitet, smärta, urinvägsproblem
  • behandling som påverkar antigen
  • livskvalitet

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-10-16

Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS

Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).

Läs mer

Senaste nytt om MS - digital föreläsning

Nu finns inspelningen från den 1 oktober 2020 publicerad. Ta del av MS-föreläsningen som arrangerades av Neuro och MS-registret, som i år har 20-årsjubileum.

Läs mer
2020-10-05

Covid-19 infektionen och MS

Jan Lycke och Magnus Gisslén ger bakgrunden till covid-19-sjukdomen samt tittar på vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.

Läs mer
2020-10-01

Neuros stora forskningsbidrag till Fredrik Piehls MS-fatigueforskning

Den 1 oktober tilldelades neurologen Fredrik Piehls forskarteam på Karolinska Institutet, Neurofondens stora forskningsbidrag 2020, för viktiga studier kring symtomet fatigue vid diagnosen MS, multipel skleros. ”Det visar att vår fatigueforskning är viktig för patienterna” menar forskaren.

Läs mer
2020-09-25

Läkemedel mot sekundärprogressiv MS

Ny data visar att tidig behandling försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition hos patienter med aktiv sekundär progressiv multipel skleros (SPMS).

Läs mer
2020-09-17

Tal- och sväljsvårigheter

Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.

Läs mer
2020-09-16

Ytterligare ett läkemedel med god effekt mot MS

Europeiska kommissionen har godkänt ett nytt oralt läkemedel mot MS som tas en gång dagligen. Det är till för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom, vilket definierats genom kliniska eller bilddiagnostiska fynd.

Läs mer
2020-09-07

Neuro tillsammans med andra patientföreträdare varnar för ökad vårdskuld

Utebliven rehabilitering och inställda uppföljningar kommer att öka på den vårdskuld som uppstått under pandemin, varnar patientorganisationerna. De efterlyser en nationell samordning för att möta det ökade behovet av vård och rehabilitering.

Läs mer
2020-09-04

Kampen om forskningens finansiering hårdnar

Med den ekonomiska krisen i coronans fotspår drabbas även viktiga delar av forskningsfinansieringen. Många fonder och stiftelser är till exempel beroende av att få bidrag via olika företags aktieutdelningar. Utan aktieutdelningar blir det mindre pengar att fördela.

Läs mer