Forskning kring cerebral pares (cp)

Det forskas nu om de hjärnskadande processer som ibland påbörjas under graviditeten, och om syrebrist och nedsatt blodförsörjning vid förlossningen.

På femtiotalet var det vanligt med en form av cp-skador som beror på oförenlighet mellan barnets och moderns blodgrupper, oftast via så kallad Rh-immunicering. Det frigörs för mycket bilirubin hos barnet vilket leder till skador i basala ganglierna i hjärnan. I Sverige har denna form i stort sett eliminerats med hjälp av "vaccination" av Rh-negativa mammor som fött Rh-postiva barn.

Det forskas nu om de hjärnskadande processer som ibland påbörjas under graviditeten, och om syrebrist och nedsatt blodförsörjning vid förlossningen.

 

Filmens deltagare Monica von Heijne:
Den mesta forskningen om cp-skador sker på barn, där man bland annat har tittat på det här med motorisk inlärning till exempel, hur det fungerar när vi lär oss, motoriska program. Hjärnan är lat och vill gärna att man bara ska trycka på knappen så går ett program automatiskt. Och det gör det för de flesta av oss i sådana rörelser som vi gör ofta. Har man en cp-skada är det mycket svårare att utveckla sådana automatiska program.

När det gäller vuxna och cp-skador så finns det väldigt lite forskning. Det finns lite grand runt träning, det finns lite grand om hur man upplever sin vardag. Det finns lite, lite grand om åldrande, men det är ett väldigt outforskat fält. Man skulle önska att man skulle kunde skaffa sig bredare och säkrare kunskap just om hur livsförloppet ser ut och det kräver väldigt stora studier över väldigt lång tid. Och det är svårt att få till. Både att det ska finnas personer som kan följa de här studierna under lång tid och att man kan hitta ekonomiska möjligheter för sådan forskning.