Få diagnos vid amyotrofisk lateralskleros (ALS)

Diagnosen för als ställs med klinisk och neurofysiologisk undersökning. Det kan vara väldigt svårt i början av sjukdomen att ställa diagnos eftersom den smyger sig på. Ofta när patienten kommer till en neurolog så har patienten varit hos en husläkare som gjort en del utredningar och remitterat vidare till en neurolog.

Medicinska undersökningar för att fastställa ALS

Diagnosen för als ställs med klinisk och neurofysiologisk undersökning.
Det kan vara väldigt svårt i början av sjukdomen att ställa diagnos eftersom den smyger sig på.

Ofta när patienten kommer till en neurolog så har patienten varit hos en husläkare som gjort en del utredningar och remitterat vidare till en neurolog.
En neurolog ställer diagnosen utifrån sjukdomshistorien, det patienten berättar, samt en klinisk undersökning. Patienten berättar till exempel om en tilltagande svaghet i handen eller armen, om det är patientens enda symptom. Det kan vara en muskelsvaghet och inte en känselstörning eller någon synpåverkan.

Magnetkameraundersökning av hjärnan och ryggmärgen görs för att utesluta andra sjukdomar. Man gör ryggmärgsprov för att utesluta inflammation i nervsystemet.

Utöver undersökningen bekräftas sjukdomen till slut vid en neurofysiologisk testning med emg, elektromyografi. Då testar man med små nålar hur musklerna reagerar på nervstimulering. Med neurografi ser man hur nervimpulsen passerar nerver i armar och ben. Då får man svar på om det är en nervtrådsskada till muskulaturen som gör att muskeln förtvinar.

Att hantera situationen

Att få en neurologisk diagnos är många gånger en chockartad upplevelse. Plötsligt ställs livet på ända och frågorna är många. Hur kommer framtiden att bli? Hur påverkas min familj? Ibland orkar man till en början inte att ta in all information.
Dessa diagnossidor vill ge dej fakta och nyheter på området samt vara en mötesplats där du kan komma i kontakt med andra som också lever med diagnosen, ta del av deras erfarenheter och få råd och tips som underlättar vardagen.

Även om livet känns kaotiskt, så har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig till nya situationer och de allra flesta hittar trots allt en slags vardag igen.
Tipsa även din närmsta partner eller familj att lära sig mer om diagnosen. På så sätt är ni bättre rustade för fortsatta samtal och kan tillsammans planera för en vardag som fungerar.

Vad händer efter beskedet om diagnosen?

Erfarenheten visar att det är bra om en nära anhörig är med då läkaren berättar om diagnosen. När utredningen om din diagnos väl är färdig och du fått beskedet om din als, bestäms ett återbesök till läkaren. Under detta besök ges utförligare information om diagnosen och behandling planeras in. Hur kontakten med vården kommer att se ut i framtiden diskuteras också.

Neuroteam eller liknande finns vid flera sjukhus. Fråga din läkare eller på din neurologklinik hur du kan få kontakt med dem. Teamet består av sjukvårdspersonal med olika yrkesutbildningar, som samarbetar för att kunna ge bästa möjliga stöd och hjälp. De har kunskaper om sjukdomen och om de funktionsnedsättningar som den orsakar.

Men kom ihåg att varje individ är unik och att symptom och behov kan variera, så beskriv dina svårigheter, fråga efter lösningar och ge gärna egna förslag och idéer till teamet

Råd och stöd viktigt

För att få den nya tillvaron att fungera så bra som möjligt, krävs många gånger professionell hjälp. Kunskap om den egna diagnosen och möjlighet till stödsamtal är också viktigt. Att få kontakt med andra med samma diagnos kan för många vara till stor hjälp.

Kontakta Neuro, som kan erbjuda olika former av råd och stöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Någon att prata med 

Reaktionsfaser

Hur man hanterar sin neurologiska diagnos och hur man reagerar är självklart mycket individuellt. Gemensamt för de flesta är dock att livet påverkas mer eller mindre under olika perioder. Det handlar både om att hitta praktiska lösningar och ett förhållningssätt till diagnosen. Både för en själv och för anhöriga.

Chockfasen

Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Det kan också vara svårt att ta in ordet als. Man ser en skrämmande bild framför sig eller har själv en förutfattad mening om vad sjukdomen innebär.

Reaktionsfasen

Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chockfas och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chockfasen, men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot det som inträffat. Det kan ibland innebära att man förnekar sin sjukdom "det här är inte sant", "als finns inte", "sjukdomen gäller inte mig".

Andra reaktioner kan vara skuldkänslor eller att man förtränger sina känslor helt. Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför man drabbats.

Bearbetningsfasen

När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar farande, men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oro man bär på får komma fram, kanske genom att prata med någon annan.

Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin sjukdom och att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det, i den här fasen, låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.

Nyorienteringsfasen

Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och sjukdomen ses nu snarare som en del av livet snarare än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro. Ångesten kan yttra sig som hjärtklappning och tryck över bröstet eller sömnsvårigheter. Ibland uppstår även depressiva symptom särskilt om man fastnat i en kris.

En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Men en depression kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter.

Ibland syns en depression även på kroppsspråket, som då blir mer livlöst. Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form kan hjälpa.

Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr. leg sjuksköterska, Karolinska Institutet

Någon att prata med

Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om als. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.

Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet als. Att själv ta upp ämnet och försöka avdramatisera det hela är då en god idé.

Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva med als har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.

Någon att prata med

 

Relaterade nyheter

2020-06-05

Reflex Magasin nr 2-2020 blommar med temat "Neuro är din röst"

Nummer 2-2020 av den periodiska tidskriften och medlemstidningen för förbundet Neuro Reflex Magasin, är nu hemma hos alla medlemmar. “Neuro är din röst” är temat för detta nummer och med diagnosfokus på skovvis multipel skleros inför World MS Day och ALS inför ALS-dagen 21 juni.

Läs mer
2020-06-01

Insamlingen Stoppa ALS uppmärksammade i Aftonbladet

Sebastian Penner var bara 37 år när han fick den obotliga sjukdomen ALS. I en hopplös situation bestämde han sig för att skapa hopp. – Genom Stoppa ALS har vi kunnat finansiera ett behandlingscenter för patienter från hela Sverige, säger han i en intervju i Aftonbladet.

Läs mer
2020-05-19

Hostteknik - Tips på "huffing"!

För personer med MG kan en förkylning eller infektion ta mycket kraft. Inte minst vad gäller att orka hosta upp slem. När man har svårt för att få luft kan detta skapa ångest och panik, vilket gör att man har tendens att andas snabbt och ytligt.

Läs mer
2020-05-15

Stoppa ALS nominerade till ”Årets insamlare” av Giva Sverige

Giva Sverige (tidigare FRII) är en branschförening som arbetar för tryggt givande. Neuro är en av de 160 insamlingsorgansationer som är medlemmar i Giva Sverige. Varje år utses ett antal personer och organisationer som åstadkommit något extra inom insamlingsområdet.

Läs mer
covid-19
2020-04-16

ALS-läkemedelsstudier pausas på grund av corona

Med anledning av den rådande situationen med covid-19 har Karolinska universitetssjukhuset beslutat att alla kommande läkemedelsstudier inom ALS pausas.

Läs mer
2020-04-09

Covid-19 och individer med neuromuskulära sjukdomar:

Neuromuskulära sjukdomar omfattar många olika diagnoser med starkt varierande funktionshinder även hos individer med samma diagnos. Det är därför svårt att ge specifika rekommendationer som är generaliserbara men följande rekommendationer är tillämpliga på många neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer
2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-11

Neurodegenerativa sjukdomar - veckans tema i Läkartidningen

De neurodegenerativa sjukdomarna utgör ett av den medicinska forskningens stora mysterier och är en av sjukvårdens främsta utmaningar. Så skriver professor Sten Fredrikson i Läkartidningens temanummer denna vecka.

Läs mer
Bob Harris
2020-02-17

"Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan"

Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya. I en intervju i Karolinska institutets egen tidning Medicin

Läs mer