Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr muskler dör. Det är de nervbanor som går till muskulaturen, den viljemässigt styrda muskulaturen, som dör och i princip inga andra nervbanor. De finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.
Synonymer till ALS
- Progressiv spinal muskelatrofi
- Progressiv bulbär pares
- Pseudobulbär pares
- Primär lateral skleros
- Motorneuronsjukdom
Insjuknandet i als är relativt likartat världen över. Cirka 1–2 individer per 100 000 innevånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer per år. De flesta är i åldern 45–60 år. Sjukdomen är något vanligare hos män.
ALS uppträder i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros.
Här får du och närstående information, råd och tips om als och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering.
Forskning om als
Det bedrivs omfattande forskning om als i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.
Man undersöker också om det finns några samband mellan als och yttre faktorer såsom virus och toxiner.
Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna.
Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.
Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.
Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det finns därför stor intresse av genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna. Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om als. Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomar och mutationer i SOD1 och andra gener studeras.
Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därigenom kunna skapa ett effektivt botemedel.
Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Sara Hectors tävling till stöd för als-forskningen
I slutet av mars, 24/3, arrangeras Sara Hector ALS Challenge i Kungsberget utanför Ockelbo.
Ny metod för att studera ALS bättre
Vid nervsjukdomen amyotrofisk lateralskleros, als, dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan motorneuronen dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar.
De spelade hockey för ALS-forskningen
På fredag 21 december arrangerades en annorlunda hockeymatch i värmländska Hammarö ishall.
De spelar hockey för ALS-forskningen
På fredag 21 december arrangeras en annorlunda hockeymatch i värmländska Hammarö ishall.
Hockeyspelaren Scott Matzka död i als
Amerikanen Scott Matzka nådde som längst till AHL på den nordamerikanska kontinenten. Via tyska andra- och tredjeligan och fyra säsonger i danska Odense Bulldogs kom han till Örebro hockey inför säsongen 2009-10.
Skaparen av TV-serien om Svamp Bob har avlidit i sjukdomen als
Skaparen av den kända tecknade seriefiguren SpongeBob, Svampbob fyrkant, Stephen Hillenburg, har avlidit i den uppmärksammade neurologiska sjukdomen als, amyotrofisk lateralskleros. Det rapporterar Dagens Nyheter, The Independent och Barn-tv-kanalen Nickelodeon, en av kanalerna där serien visas.
Forskare vill ersätta dysfunktionella celler i hjärnan
En studie från Karolinska Institutet stöder teorin att ersättning av dysfunktionella immunceller i hjärnan kan bli ett behandlingsalternativ vid neurodegenerativa sjukdomar som amyotrofisk lateralskleros (als) och alzheimer. I studien, som publicerats i Nature Communications, bytte forskarna ut immu
Als-konferens i Lund 10 oktober 2018
Inspelad föreläsning om den neurologiska diagnosen als, amyotrofisk lateralskleros. Ta del av de senaste forsknings- och behandlingsrönen från neurologer som är ledande forskare och kliniskt verksamma inom als.
Västerbottens läns landsting satsar på forskning
Tio forskare inom Västerbottens läns landsting tilldelas vardera 2,6 miljoner i så kallade spjutspetsmedel. Bland forskningsprojekten finns vitt skilda ämnen såsom ALS, ögonsjukdomar, tandlossning och allergier.
Frågor och svar om als
Många frågor från publiken förblev obesvarade vid Neuros konferens om amyotrofisk lateralskleros (als) 10 oktober i Lund. Men här kommer några av svaren i efterhand från Peter Andersen, professor i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå.