Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr muskler dör. Det är de nervbanor som går till muskulaturen, den viljemässigt styrda muskulaturen, som dör och i princip inga andra nervbanor. De finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.
Synonymer till ALS
- Progressiv spinal muskelatrofi
- Progressiv bulbär pares
- Pseudobulbär pares
- Primär lateral skleros
- Motorneuronsjukdom
Insjuknandet i als är relativt likartat världen över. Cirka 1–2 individer per 100 000 innevånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer per år. De flesta är i åldern 45–60 år. Sjukdomen är något vanligare hos män.
ALS uppträder i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros.
Här får du och närstående information, råd och tips om als och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering.
Forskning om als
Det bedrivs omfattande forskning om als i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.
Man undersöker också om det finns några samband mellan als och yttre faktorer såsom virus och toxiner.
Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna.
Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.
Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.
Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det finns därför stor intresse av genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna. Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om als. Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomar och mutationer i SOD1 och andra gener studeras.
Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därigenom kunna skapa ett effektivt botemedel.
Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Skriv på för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet!
Neuroförbundet vill att alla i Sverige som har en neurologisk diagnos (som exempelvis ms, als, parkinson, ryggmärgsskada), får tillgång till ett fungerande Neuroteam. Därför har vi en namnisamlingskampanj för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet! Skriv under namninsamlingskampanjen du också, och sprid den vidare till vänner och bekanta: www.hälsokampanj.se
Halv neuromiljon till Ingres als-forskning med Hensmålas stöd
Under Neuroförbundets kongress 2017 närvarade ett arrangörsteam från Hensmåla triathlon som fick äran att dela ut 500 000 kronor från Neuroförbundets fond (NHR-fonden) till den als-forskning som neurologen Caroline Ingre på KI ansvarar för.
Ny digital droppfotsortos gör även barfotagång möjlig
- Det känns behagligt skumt när jag nu kan gå igen trots droppfot, säger Lars som provar den nya peroneusstimulatorn. Det är en ny digital droppfotsstimulator vars pulser aktiverar muskeln som lyfter fotbladet. Under det närmaste året är den på gång ut till svenska konsumenter.
Så ser ALS-forskningen 2017 ut med dr Andersens ögon
Äntligen verkar det som om ALS-forskarna börjar kunna se varför ALS, amyotrofisk lateralskleros uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi.
Till våra patienter med ALS och deras anhöriga
Under 2015 och 2016 har många ALS patienter och deras anhöriga ställt frågor angående nya medicinska behandlingar för amyotrofisk lateral skleros (ALS). Flera av dessa nya behandlingar har fått mycket uppmärksamhet i media och på sociala medier.
Tidiga symtom av als
Tidiga symtom påamylotrophic lateral skleros(ALS) kan diskuteras med hjälp av enklel datorgenererad animation.
Film om Stephen Hawking Oscarsbelönad
"Birdman", med Michael Keaton i huvudrollen, tog hem priser i kategorierna Bästa film, Bästa foto, Bästa regi och Bästa originalmanus. Film om Stephen Hawking belönades med bästa manliga huvudroll.
Första Ice Bucket utdelningen i Sverige till världsledande ALS forskning
Neurofonden har delat ut Sveriges första miljon, från Ice Bucket insamlingen, till världsledande ALS-forskning.
Med Fazenda på ridterapin blir det omöjliga möjligt för Sofia med als
Hon var verkligen ingen hästtjej som flicka, men det senaste året har ridhuset i Falun blivit en av Sofia Románs favoritplatser. Tack vare PostkodLotteriets utdelning är detta projekt möjligt och nu hoppas NHR att det ska bli en etablerad vårdrehabilitering på remiss.
Viktig orsaksupptäckt av världsledande svensk als-forskargrupp
En av de världsledande als-forskargrupperna finns i Umeå. De har nu gjort framsteg när det gäller att hitta orsaker till varför den fruktade och dödliga neurologiska sjukdomen als,amyotrofisk lateral skleros utvecklas. Det handlar om en genmutation och halten av proteinet EphA4 i kroppen.