Amyotrofisk lateralskleros (ALS)

ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr muskler dör. Det är de nervbanor som går till muskulaturen, den viljemässigt styrda muskulaturen, som dör och i princip inga andra nervbanor. De finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.

Synonymer till ALS

  • Progressiv spinal muskelatrofi
  • Progressiv bulbär pares
  • Pseudobulbär pares
  • Primär lateral skleros
  • Motorneuronsjukdom

Insjuknandet i als är relativt likartat världen över. Cirka 1–2 individer per 100 000 innevånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer per år. De flesta är i åldern 45–60 år. Sjukdomen är något vanligare hos män.

ALS uppträder i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros.

Här får du och närstående information, råd och tips om als och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering.

Forskning om ALS

Det bedrivs omfattande forskning om als i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.

Man undersöker också om det finns några samband mellan als och yttre faktorer såsom virus och toxiner.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna.

Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.

Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det finns därför stor intresse av genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna. Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om als. Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomar och mutationer i SOD1 och andra gener studeras.

Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därigenom kunna skapa ett effektivt botemedel.

Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

 

Nyheter om ALS

2022-01-25

De allra flesta med ALS dör i hemmet i närvaro av sin familj, lugnt och stilla

Det finns flera myter och missuppfattningar om ALS-sjuka. Överläkaren Caroline Ingre är någon som vet mer än de flesta hur det ligger till.

Läs mer
2022-01-21

Rätten till ett värdigt liv

Nyheten om att den folkkäre exbuddistmunken Björn Natthiko Lindblad lämnat jordelivet slog ner som en bomb. Han drabbades av diagnosen ALS år 2018 och avslutade själv sitt liv omgiven av nära och kära. - Händelsen har väckt liv i dödshjälpsdebatten och många har berörts djupt. På Neuro menar vi att debatten bör handla om rätten till ett värdigt liv, inte rätten att kunna avsluta det, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro.

Läs mer
2022-01-18

Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten

Björn Natthiko Lindeblad har gått ur tiden och vi beklagar detta djupt. Björn har varit en sann förebild och inspiration för många och inte minst har hans diagnosresa med sjukdomen ALS fått stor uppmärksamhet. Nu är det viktigt att fokusera på rätten till ett värdigt liv...

Läs mer
2022-01-03

Grundforskning till gagn för ALS- och SMA-patienter

Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller.

Läs mer
2021-12-15

Kan ALS botas?

I Karolinska Institutets podd Medicinvetarna avsnitt 71 intervjuas överläkaren och docenten Caroline Ingre. ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats.

Läs mer
2021-12-14

Allt fler ALS-patienter med i studier

Neurostödd försking I dag är vår målsättning är att erbjuda alla patienter att vara med i en klinisk studie, säger ALS-forskaren Caroline Ingre på Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

ALS-träffar våren 2022

LaSSe Brukarstödcenter bjuder in till digitala ALS-träffar som vänder sig till dig som har diagnosen ALS eller är anhörig.

Läs mer
2021-11-30

Björn Natthiko Lindeblad sa adjö – bjöd in nära och kära till en stor fest

Ett rum fyllt till bristningsgränsen med kärlek. Det är det enda sättet att beskriva Björn Natthiko Lindeblads 60-årsfest som ägde rum i lördags. Men sammankomsten var också ett avsked med sina närmsta.

Läs mer
2021-11-26

Arvin Behzadis forskning kan ge tidigare diagnos av ALS

I framtiden kan det bli möjligt för läkare att ställa diagnosen ALS i ett tidigare skede - och för patienter att få bromsmedicin innan deras muskler förtvinat. En av dem som står bakom den nya studien är Arvin Behzadi, AT-läkare i Örnsköldsvik och doktorand vid Umeå universitet.

Läs mer
2021-11-22

Helena lever med ALS-sjuk man: ”Kampen har varit maximal”

I elva år har Helena Rooth Svensson tagit hand om sin ALS-drabbade man Göran. Efter att Karolinska institutet släppte en rapport om hur det är att vara partner till någon som lever ned ALS upplevde hon en aha-känsla. Hon var inte ensam i sina känslor.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet