Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

, Håkan Sjunnesson

Neurostödd forskning Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Neurologisk rehabilitering är ett av förbundets Neuros prioriterade fokusområden, eftersom medlemmarna i Neuro tycker det i medlemsundersökningar. Neuro stödjer årligen många olika forskningsprojekt kring rehabilitering.

Ett av projekten som Neuro gav bidrag till 2018 handlar om den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden "Ronnie Gardiner Method". Forskningsstudien leddes av Petra Pohl, legitimerad fysioterapeut och medicine doktor vid Universitetssjukhuset i Linköping. Deras fynd tyder på att ”Ronnie Gardiner Method kan vara ett uppskattat tillägg till den ordinarie rehabiliteringen för personer med Parkinsons sjukdom. Framför allt om träningsmotivationen hos personen är låg”.

”Men vi fann inget vetenskapligt stöd för att metoden bör användas som förstahandsval, eftersom syftet är att förbättra simultanförmågan, minnet eller balansen. Att fallrädslan förbättrades, utan att balansen förbättrades samtidigt, kan möjligen öka fallrisken. Men detta samband bör undersökas mer i kommande studier.”

Petra Pohl trycker på att fler och större studier behövs för att säkerställa det vetenskapliga stödet för Ronnie Gardiner Method för Parkinsons sjukdom.


Stimulerande och uppiggande

”Resultatet visade ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna gällande simultanförmåga, minne, tankesnabbhet, balans eller förekomst av frysningsfenomen. Vi fann dock en statistiskt säker-ställd skillnad på förekomst av fallrädsla och livskvalitet till förmån för träningsgruppen. Intervjuerna visade också att metoden upplevdes som stimulerande och uppiggande, och många upplevde att de blivit mjukare, mer alerta och piggare av träningen.” rapporterar Petra Pohl och fortsätter:

”Även ledarna upplevde att många deltagare hade blivit påtagligt piggare och mer alerta, och att de förbättrats avseende koncentrationsförmåga, men detta var inget som framkom vid mätningarna. Ledarna uppskattades särskilt för sin lekfullhet, sin entusiasm och sin uppmuntrande attityd.

Det var också uppskattat att ledarna uppenbart ansträngde sig vid valet av trevlig musik som deltagarna kände igen. Detta och gruppgemenskapen vid träningen bidrog sannolikt till den förbättrade livskvaliteten hos träningsgruppen.”

Detta är Ronnie Gardiner Method

Enligt Petra Pohls avrapportering är Ronnie Gardiner Method (tidigare RGRM) en populär rytm- och musikbaserad träningsmetod, som länge har använts i Sverige, framför allt för personer med neurologiska tillstånd såsom stroke, MS och Parkinsons sjukdom.
Metoden skapades på 80-talet av den svensk-amerikanske jazzmusikern Ronnie Gardiner och används nu – 40 år senare – både i Sverige och utomlands som en omtyckt, ofta gruppbaserad, träningsmetod.

Metoden tränar framför allt simultanförmågan, det vill säga förmågan att utföra kroppsrörelser samtidigt med tankemässiga uppgifter till takten av rytmisk musik, men har också potential att påverka balansen och tankemässiga förmågor. Kroppsrörelserna består av att stampa med fötterna i golvet och/eller till exempel klappa sig på låret eller sträcka ut armarna.
De tankemässiga uppgifterna består i att säga olika namn på röda och blå symboler (till exempel ”boom” eller ”chic”) och att klara följa ett slags notsystem som visas på en skärm.
Metoden kräver minst en ledare som ofta pekar på skärmen till takten av musiken.

Strokepatienter blev bättre

Enligt Petra Pohl är "Det vetenskapliga stödet för metoden är ännu litet, men en större studie från Göteborg visade att patienter med stroke förbättrade balans, greppstyrka och arbetsminne. En efterföljande intervjustudie visade att deltagarna tyckte att metoden var lustfylld och stimulerande.
Gällande Parkinsons sjukdom visar forskning att personer med denna sjukdom ofta tidigt får problem med simultanförmågan, och vår forskargrupp har därför genomfört en klinisk prövning där denna förmåga stod i fokus, men där även andra förmågor har utvärderats."

Så gick Team Petra Pohls forskningsstudie till

51 personer med Parkinsons sjukdom, med milda till måttliga symtom, rekryterades till Petra Pohls studie, som Neurofonden bidrog till. Ett antal tester genomfördes på simultanförmåga, tankemässig förmåga såsom minne och tankesnabbhet, balans, förekomst av fallrädsla och frysningsfenomen. Dessutom livskvalitet.

Personerna delades därefter in i två grupper: en träningsgrupp och en kontrollgrupp. Träningsgruppen leddes av två utbildade fysioterapeuter och tränade två gånger i veckan i 12 veckor, medan kontrollgruppen fortsatte med sina vardagsaktiviteter.
Alla forskningspersoner bedömdes vid baslinje, direkt efter träningsperiodens slut och efter ytterligare tre månader. Fem personer hoppade av studien, och 46 personer genomförde alla tre mätningar. Intervjuer genomfördes med de som deltagit i träningsgruppen och med ledarna.

Text & foto: Håkan Sjunnesson/Neuro.

Rytmisk rehabilitering. Foto Håkan Sjunnesson

Ledde till två vetenskapliga publikationer

Anslaget från Neurofonden till Petra Pohls aktuella forskningsstudie har lett till två vetenskapliga publikationer:

+ Pohl P. The Ronnie Gardiner Method: An innovative music-based intervention for neurological rehabilitation – theoretical background and contemporary research with focus on Parkinson’s disease. Neurophysiology and Rehabilitation 2018:1(1):32-37.


+ Pohl P, Wressle E, Lundin F, Enthoven P, Dizdar N. Group-based music intervention in Parkinson’s disease – findings from a mixed-methods study. Clinical Rehabilitation 2020: 1-12
https://doi.org/10.1177/0269215520907669

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!