Porträttbild på Anders mot grönskande bakgrund. Foto.
Foto: Privat.

Anders Svenningsson – kan bli Årets Neuroprofil

, Mattias Nordgren

Anders Svenningsson är adjungerad professor och överläkare vid Danderyds sjukhus. Han är en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023.

Du har blivit nominerad till Årets Neuroprofil 2023. Vad tänker du om det?
- Det var nog den finaste nominering jag kan tänka mig att få! Att bli uppmärksammad av dem som jag kämpar och jobbar för hela tiden betyder mycket.

Du har bland annat blivit nominerad för att ” Han bjuder på sig själv, minns speciellt en påsk när jag låg inne för behandling hur han plötsligt kommer in klädd som påskharen för att önska mig en glad påsk”. Hur känns den motiveringen?

- Haha, det var roligt att det uppskattades! Bakgrunden till den kostymen var att vi skulle skicka ut påskkort till inblandade i de studier som jag bedrivit. Det var inför en sådan bild som vi stod hela teamet på helikopterplattan, både häxor, en påskhare och lite annat. Det jag kan säga är att jag alltid tycker det är lätt att vara mig själv inför patienterna eftersom jag känner att vi kämpar tillsammans för samma sak. Då behöver man inte dölja något eller ”spela någon roll”.

En annan nominering handlade om att ” Han har trots sina kollegors motstånd lyckats driva fram en god vård för sina patienter. En vård som blivit ett föredöme för resten av Sverige.” Hur tänker du om det?

- Jag kan inte riktigt uppleva att jag haft jättemycket kollegornas motstånd. Det har varit mycket annat motstånd men det har kommit från andra aktörer i samhället. Visst var det vissa som var kritiska på så vis att de tyckte att man skulle jobba ”by the book”, om det här med att använda rituximab vid MS. När vi hade möjlighet att börja med det då hade vi ofta inga andra alternativ för många patienter. Men det fanns aktörer som verkligen var motståndare; för det första läkemedelsbolag. Den andra gruppen som var mer passivt kritiska, det är ju olika myndigheter som inte har vågat stå upp för att det här är bra för både patienter och samhälle. Det skulle ju varit otroligt mycket lättare att bara följa regelboken och göra det enkelt för sig. Men det skulle bli på patienternas bekostnad.

Berätta kort om vem du är:
- Jag är en person som har lätt att engagera mig i både andra människor och frågor jag tycker är viktiga och brukar då gå in för det arbetet 100 procent. För mig är det oerhört viktigt att hålla på de etiska grundprinciperna att alltid sträva efter att det är de enskilda människornas eller patienternas behov som skall styra vad vi gör inom vården. Men det är också viktigt att våra resurser används så att så många som möjligt får nytta av dem. De principerna är jag aldrig beredd att tumma på.

Var får du din energi och ditt engagemang från?
- Svaret är enkelt, den dagliga återkopplingen och de positiva gensvaren jag får från alla patienter jag möter i mitt arbete. På samma vis ger det mig också väldigt mycket energi att kunna dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter till yngre kollegor och studenter.

Sen får jag även mycket energi av en del intressen jag har på min fritid, som till exempel att träna och resa med mina barn. Jag har en son som håller på med idrott, Ironman, på hög nivå. Så det provar jag på lite grand. Resorna går ofta till olika Ironmantävlingar på väldigt speciella ställen i världen.

Vad har du på gång just nu?
- Jag kommer alldeles snart tillträda den första professuren i Neurologi på Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus (KIDS). Med det får jag ännu bättre möjligheter att jobba med min forskning och mer med undervisning men kommer naturligtvis att ha kvar minst hälften av min arbetstid som klinisk neurolog. Mitt viktigaste forskningsprojekt just nu är att ta reda på varför en del får negativa effekter på sitt immunsystem och infektioner av MS-behandlingen med rituximab så att vi skall kunna modifiera doser och behandlingsscheman på ett sätt så det blir skräddarsytt för varje individ.

Vad önskar du dig inom neurologiområdet framöver om du får tänka fritt?
- När det gäller medicinska framsteg önskar jag mig allra helst att andra sjukdomar än MS som har det ännu svårare skall få genombrott i sina behandlingar på samma sätt som vi fått vid MS. Tänker i förstas hand på ALS men också till exempel Parkinsons sjukdom. Sen är vi i behov av att få sköta vårt arbete mer effektivt med mindre byråkrati, till exempel färre problem med att få till deltidssjukskrivningar för personer med MS som har fatigue och som skulle må så mycket bättre med 25 eller 50 procents sjukskrivning.

- Det är nästan hopplöst att få Försäkringskassan att förstå hur viktigt detta är. Jag önskar att våra myndigheter skulle ha större förtroende för att vi som jobbar varje dag med våra patienter faktiskt vill både deras och samhällets bästa så det inte kändes som att vi arbetar mot varandra.