Arvid Carlsson började som hjärnsignalsforskning i Lund och uppmärksammades under Hjänveckan i Lund 2017 när Lunds univeristet firade 350 årsjubileum. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet & Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Neuro om hjärnans signalsubstans-finnare Arvid Carlssons betydelse

Professor emeritus Arvid Carlsson har avlidit i en ålder av 95 år. Han fick Nobelpriset i medicin år 2000 för sin banbrytande forskning kring hjärnans signalsubstanser.
-Mycket viktig forskning, inte minst för många medlemmar i Neuro, säger Neuros ordförande, som nu förbereder medverkan om neurosjukvården i flera Almedalsseminarier 2-5 juli i Visby.

Precis innan Almedalsveckan 2018 avled den svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson. Lise Lidbäck ordförande för Neuro laddar nu för en intensiv Almedalsvecka, för att neurosjukvården Lise Lidbäck Neuro, Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMediaska uppmärksammas där. Hon har nyligen också av Dagens Medicin listats på en 33 plats bland de 100 personerna, som har störst makt inom Vårdsverige. Lise Lidbäck hyllar Arvid Carlssons viktiga gärning för den neurologiska forskningen och för alla de som lever med neurologiska diagnoser:

-Arvid Carlssons viktiga forskning om en av hjärnans och nervsystemets absolut viktigaste signalsubstanser har betytt och betyder oerhört mycket för såväl Neuros medlemmar som för samhället i stort. Dopaminet har stor betydelse för hela människans välmående då det påverkar både den fysiska och psykologiska hälsan. Hans viktiga forskning har satt ljuset på komplexiteten med våra hjärnor och nervsystem och Jag beklagar djupt hans bortgång med förhoppningen om att hans viktiga arbete kommer att inspirera många efterföljare!

'

Carlsson besatt ett kunskapsdjup 
Anders Svenningsson är neurologläkareAnders Svenningsson neurolog, Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia och har ingått i Svenska Neurologföreningens ledning under flera år. Han hade Arvid Carlsson som professor under sina studieår i Göteborg:
-Jag minns Arvid Carlsson från min utbildning under 80-talet i Göteborg, han föreläste för oss om dopaminsystemet under farmakologikursen. Han var lågmäld men det var lätt att känna att här fanns ett djup i kunskapen, som inte många besatt. Han var uppmärksammad för sitt vetenskapliga arbete och det kändes som om man fick vara lite delaktig i det där och då, säger Anders Svenningsson.

 

Spetspatientens Sara Riggare också tacksam
Också Neuromedlemmen och spetspatienten Sara Riggare, listad som nummer 26 på Dagens Medicins vårdmaktlista, är djupt tacksam för den svenske nobelpristagarens gärning. Hon lever själv med Parkinsons Sara Riggare Neuromedlem. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMediasjukdom sedan många år och använder sig själv som exempel i sin forskning. Att som patient ha makt över sin egen vård och situation och må så bra som möjligt:

-Genom att bygga upp kunskap kring hur ämnen som dopamin och serotonin fungerar, och hur de kan påverkas, var Arvid Carlsson och hans forskargrupp med och utvecklade läkemedel som ökar rörligheten för Parkinsonsjuka och hjälper schizofrena till ett bättre liv. Dessutom lade forskningen grunden för moderna läkemedel mot ångest och depression, säger Sara Riggare.

 

Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

'

Nedan återges delar av en artikel hämtad från Göteborgs universitets webbplats om Arvid Carlssons betydelse: 
Arvid Carlsson var en av de Göteborgsforskare som också grundlade ett nära samarbete med läkemedelsföretaget Astra Hässle, senare AstraZeneca. Ett samarbete som lett fram till internationellt kända läkemedel som Seloken, Zelmid, Plendil och Losec. I stort sett all senare forskning kring läkemedelsbehandling av neurologiska och psykiatriska sjukdomar bygger på Arvid Carlssons upptäckter.

Revolutionerande behandling
Nobelpriset var belöningen för Arvid Carlssons upptäckt att dopamin är en signalsubstans i hjärnan och att dopamin har stor betydelse för kontroll av våra rörelser. Redan tidigt i sin karriär kunde Arvid Carlsson visa att substansen dopamin fungerar som budbärarmolekyl i hjärnan, och att en brist på detta ämne ger upphov till försämrad motorisk förmåga, till exempel vid Parkinsons sjukdom.

I kliniska studier visade sig ett medel som i hjärnan omvandlas till dopamin, DOPA, leda till en dramatiskt förbättrad motorik hos många svårt invalidiserade patienter. Även långt senare utgjorde detta medel den mest effektiva behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Arvid Carlssons studier kring dopaminets funktion ledde under tidigt 1960-tal till ännu ett vetenskapligt genombrott. Han upptäckte att de läkemedel som lindrar symtomen vid schizofreni och andra psykossjukdomar utövar sina effekter genom att minska dopaminets inflytande i hjärnan.

Det var också Arvid Carlsson och hans medarbetare som först insåg att en selektiv förstärkning av signalämnet serotonin utgör ett effektivt och skonsamt sätt att behandla depressioner. Prozac, som revolutionerat behandlingen av depression och ångestsjukdomar, baseras på denna verkningsmekanism.

Minnet av en applåd
Iakttagelsen att man kan påverka symtomen vid Parkinsons sjukdom och psykos genom att modifiera dopaminaktiviteten har varit av avgörande betydelse för förståelsen av dessa sjukdomar. Men ännu viktigare är att man genom dessa studier för första gången fick klart för sig att det faktiskt är möjligt att påverka hjärnans funktion genom att modulera de signalämnen som sköter kommunikationen mellan nervcellerna med hjälp av farmaka.

Vid 92 års ålder intervjuades Arvid Carlsson i Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv om sin forskargärning och långa karriär:
”Jag hade inte kunnat få så många priser om jag hade fått Nobelpriset tidigare, för då slutar de att ge en andra priser.”
”Utmärkelsen som man får från patienter, jämfört med alla andra utmärkelser jag fått, är mycket viktigare.”

Han berättade också om sitt starkaste minne från Nobelprisutdelningen:
”Det var ett bestämt ögonblick. Jag hade lyckats ta mig fram till kungen utan att snava, för att ta emot priset. Sedan ska man vända sig till de kungliga och de olika andra notabiliteterna och buga sig. Och sedan, allra sist, så vänder man sig till publiken och bugar sig, och då kom applåden. Applåden, det var momentet som jag kände väldigt starkt.”

 

Hör Neuropoddens reportage med Lundaprofessorna Anders Björklund och Håkan Widner berätta om Arvid Carlssons pionjärforskning kring Parkinsons sjukdom och dopaminets betydelse:

http://neuropodden.libsyn.com/lunds-forskare-vrldpionjrer-kring-stamcellsforskningen-fr-behandling-mot-parkinsons-sjukdom

Läs mer:

https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//till-minne-av-arvid-carlsson--1923-2018-.cid1574766

 

 

Arvid Carlsson  Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson