Även om det finns bakterier som är farliga och sjukdomsalstrande är den absoluta majoriteten av bakterierna nyttiga för vår hälsa, understryker Soki Choi. Hon menar därför att vi måste börja öppna oss för att bakterierik mat och fekal transplantation kan utgöra relevanta behandlingsstrategier för diverse åkommor i framtiden. Foto porträtt Soki Choi: Stefan Tell & Foto övriga: Håkan Sjunensson

Soki sammanställde bred forskning om hjärnhälsa och tarmbakterier

Sambandet mellan tarmbakterierna och hjärnan studeras med allt större intresse. Resultaten pekar på att det verkligen tycks finnas ett tydligt samband mellan goda tarmbakterier och god hjärnhälsa.
Soki Choi är föreläsare, författare med en doktorsexamen från Karolinska Institutet. Hon har noga gått igenom över 400 vetenskapliga artiklar om detta ämne och publicerar sina slutsatser i en populär bok. Läs intervjun här och hör den i Neuropodden.

Bokens långa titel är ”Kimchi och Kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”.
- Kimchi och kombucha är båda supertrendiga probiotiska hälsofavoriter från mitt andra hemland Korea. Med över 100 miljarder gynnsamma bakterier per gram kallas kimchi redan för vårt nya superfood, säger författaren Soki Choi. Hon hävdar att massiv forskning visar att bakteriefloran i tarmen spelar en stor roll för vårt immunsystem.

Den senaste forskningen avslöjar att bakterier dessutom verkar spela en kritisk roll för psykiska och neurologiska sjukdomstillstånd som alzheimer, Parkinsons sjukdom, autism, adhd, stress, ångest och depression.
Föreläsaren, författaren och ”bakterieprofeten” Soki Choi berättar engagerat om den mikrobiotiska revolutionen och forskningen om hur den så kallade microbiota-gut-brain-axeln påverkar hjärnans hälsa.
- Det här handlar i grunden om en retrospektiv upptäckt av kroppens egen intelligens. Upptäckten av tarmflorans betydelse har gjort att den sedan 2008 klassas som ett nytt organ, mikrobiomet, säger Soki Choi.
- Tarmbakterierna är våra "minidoktorer" och vi har genom de goda bakterierna i tarmen alla en egen läkemedelsfabrik. Både dopamin och måbra-hormonet serotonin tillverkas i tarmen. Liksom adrenalin och noradrenalin som behövs för att hantera stress och Gaba som lugnar nervsystemet.

Fler än 1000 nyttiga, färre än 100 farliga

Vi har i vårt moderna samhälle länge betraktat bakterier som något äckligt och onda små varelser som vi ska döda och göra oss av med till varje pris. Men det är långt ifrån sanningen och hur vi nu måste agera enligt Soki Choi. Hon brinner för sitt utbildningsuppdrag att föra fram en urgammal sanning. Hon har sammanställt fakta från över 400 vetenskapliga artiklar som bygger på forskningsstudier kring sambandet mellan hjärnan och vårt tarmsystem. Denna sammanställning har nu resulterat i den aktuella boken.

- Mitt och bokens budskap är att vi ska se till att få i oss goda bakterier och ta hand om alla våra goda mikroorganismer på bästa sätt.
- Färre än hundra bakterier är farliga för oss medan ett tusental bakterier är nyttiga. Många av dem är också livsnödvändiga för oss, säger Soki Choi och berättar att bakterierna tränar vårt immunförsvar och nödvändiga för att bilda hormoner, vitaminer, mineraler och signalsubstanser.

- Sedan är hälften av det syre du andas in tillverkade av marina bakterier i havet, så bakterier är verkligen livsnödvändiga. Vi kan inte bara utrota bakterierna omkring oss, säger Soki Choi med eftertryck.

Bakterierna kom först

Bakterierna är det första livet på jorden, påpekar Soki Choi. Med sydkoreanska rötter är hon tacksam för det faktum att koreaner och japaner lever längst i världen och att det nu spekuleras i om att ländernas bakterierika mat har stor betydelse för detta. En mycket uppmärksammad artikel i ämnet publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 2017.

Uppväxt i Stockholm av sydkoreanska föräldrar har Soki Choi själv dagligen ätit av det nyttiga sydkoreanska köket. Den innehåller mängder av nyttiga bakterier, eftersom grönsaker förädlas genom lätta jäsningsprocesser. Metoden kallas fermentering eller mjölksyrajäsning och är nyckeln för att skapa goda bakterier till den viktiga tarmfloran. Och enligt Soki Choi är det aldrig för sent att "föryngra" sin bakterietarmflora.
Hon pekar på studier som visar att italienska 70-åringar har en mycket mer hälsosam tarmflora än till exempel 70-åriga irländare. Detta förklaras med italienarnas hyfsat mer bakterierika medelhavskost. Irländarna äter i regel från den många gånger förödande högraffinerade snabbmatskulturen, med mycket socker och härdat fett.

Vetenskapliga artiklar hennes litteratur

Som kunskapstörstande entreprenör väver Soki Choi nu samman sina olika erfarenheter. Dels som pionjär inom utvecklingen av appar för smarta telefoner och dels från ett decennium inom sjukvården, som resulterade i en avhandling kring komplexa sjukvårdssystem.
- Hjärnans hälsa är nog det som har intresserat mig mest. Det är också ett komplext system på organ-nivå, säger Soki Choi. Hon skrattar lite när hon berättar att hennes stora litterära intresse är att läsa vetenskapliga artiklar. Hon fick då upp ögonen för artiklar som beskrev hur bakteriefloran i tarmen påverkar hjärnan.

- För mig var detta mumma att få koppla ihop organet hjärnan med organismerna i våra tarmar. Mikroorganismerna i våra tarmar bildar ett eget ekosystem och när jag nu noga läst och sammanställt mängden vetenskapliga artiklar i detta ämne, vill jag gärna dela med mig denna värdefulla kunskap till andra. Inte minst till de som drabbats av neurologisk ohälsa eller de som kanske riskerar att få detta, säger Soki. Hon pekar på tidig forskning som visar att det troligtvis går att mildra och förebygga flera neurologiska symptom genom att få i sig många goda bakterier i tid.

Hennes bok toppar försäljningslistorna

När denna intervju görs hösten 2018 toppar hennes bok försäljningslistorna i Sverige.
- Min förläggare berättar att den till och med går bättre än boken om Hans Rosling och det gör mig verkligen rörd för han är en stor förebild och inspiratör. Soki kämpar också för att utvecklingen ska baseras på fakta och demokrati.

- Jag har ett medfött motstånd mot maktstrukturer och kunskapsmonopol, som förhindrar att kunskap når ut. Den här viktiga kunskapen om bakteriernas stora betydelse måste komma ut. Jag vill bara göra mitt bästa för att utbilda fler människor i folkhälsa.

Fiberrik mat grunden för goda bakterier

Hon har hittat mycket intressant vetenskaplig fakta om tarmflorans och hjärnans hälsa och på sin blogg ”sokichoi.com” har hon listat tio av dem som extra intressanta. Det handlar om studier kopplade till stress, ångest, depression, autism och adhd och Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
- Några av studiernas artiklar pekar också på att de goda bakterierna tillsammans med fibrer, som är bakteriernas mat, är jämförbara med den goda effekten av antidepressiva läkemedel, utan biverkningar.

Att allt fler mår psykiskt dåligt och drabbas av olika neuropsykiatriska diagnoser, tror Soki Choi delvis beror på den västerländska processade snabbmaten, som är en katastrof för den goda tarmbakteriefloran.
- Mycket mättat fett och socker är förödande för tarmfloran. Den bildar en stor andel bakterier vars hölje består av ett ämne som heter lps, (lipopolysackarider). När dessa bakterier dör och kommer ut i blodomloppet, luckras tarmbarriären upp, så att lps-bakterierna lättare kommer ut i blodomloppet. De eldar då på de inflammatoriska processerna i kroppen och sätter ner immunförsvaret, säger hon och hänvisar till studier som visar att personer med alzheimer och svår depression har onormalt höga nivåer av lps.

Dåliga bakterier genom blod-hjärnbarriären

I några av de vetenskapliga studier som Soki hänvisar till, visar att de dåliga bakterierna också skadar den viktiga blod-hjärnbarriären, som ska skydda hjärnan från skadliga ämnen. När inflammatoriska ämnena som lps kommer ut i blodet kan blod-hjärnbarriären bli mer porös och börja "läcka". Det gör att inflammatoriska ämnen, som bland annat göds av dålig mat, kan tränga igenom blod-hjärnbarriären och på plats inflammera hjärnan. Forskarna som studerat processen har också sett att just neuroinflammation kan ligga bakom vissa former av depression och Alzheimers sjukdom.

- Det är komplicerade processer, men det viktiga är att allt hänger ihop och att immunförsvaret, hormonsystemet och det neurologiska systemet, samverkar med tarmens nervsystem. Den mat vi äter påverkar självklart tarmfloran och äter vi produkter med gynnsamma bakterier och mycket fibrer kan vi påverka vår hälsa positivt mer än vi tror. Dålig processad snabbmat däremot driver inflammatoriska processer och kan därmed göra oss sjuka, säger Soki Choi.

Många läkemedel dödar goda bakterier

En annan viktig faktor för vår hälsa är vad många läkemedel gör med tarmfloran. Antibiotika har ju per definition den naturliga förmågan att slå ut farliga bakterier. Fast den slår även ut alla goda bakterier i oss.
- Även när det gäller andra läkemedel visar en artikel nyligen publicerad i den högt ansedda tidskriften Nature, att en fjärdedel av alla icke-antibiotiska läkemedel rubbar tarmfloran. Särskilt antipsykotiska läkemedel var överrepresenterad. Detta gör den nya vetenskapen om tarmfloran säkerligen kontroversiell för läkemedelsindustrin, enligt Soki Choi.

- Läkemedelsindustrin tjänar mycket pengar på den eskalerande psykiska ohälsan genom att tillverka och sälja antidepressiva läkemedel. Därför är den här nyvunna kunskapen om att vanliga mjölksyrabakterier potentiellt kan motverka och behandla olika neurologiska tillstånd ett hot mot deras plånbok, säger Soki Choi.
- Samtidigt missar läkemedelsindustrin naturligtvis inte chansen att via genmanipulation nu tillverka skräddarsydda bakterier, förutsäger Soki Choi.

Tre revolutionerande "tarmförolämpningar"

Hon tar i intervjun upp tre av bokens fyra stora förändringar i mänsklighetens historia som radikalt har försämrat vår tarmflora. Dels när vi för 10.000 år sedan gick ifrån den mångfaldsmat vi åt som jägare och samlare till att bli jordbrukare, vilket innebar en mindre allsidig kost, som ledde till sämre bakterietillförsel och därmed sämre tarmflora.

Dels är det industrialiseringens intåg på 1800-talet när vi började raffinera våra livsmedelsprodukter. Sädesslag som vete maldes allt finare där skal och fibrer sållades bort. Juice-tillverkningen är ett annat exempel, där fruktköttet tas bort, vilket innebär ett betydligt lägre fiberintag. Och det är de vattenlösliga fibrerna i maten som är de nyttiga bakteriernas mat. Vi måste få i oss gott om dessa fibrer för att bakterierna ska trivas och föröka sig, betonar Soki Choi.

Den tredje stora revolutionen som har förolämpat vår bakterieflora i tarmen är upptäckten av antibiotika, eftersom penicillinet slår ut både onda och goda tarmbakterier. Även om antibiotika har räddat flera miljoner liv, har överanvändningen av antibiotika lett till en utarmad tarmflora och antibiotikaresistens. Sverige och Danmark anses här tillhöra de mer restriktiva länderna när det gäller att använda antibiotika.

Stora möjligheter med avföringstransplantation

Avföringen från en frisk person har visat sig innehålla en stor andel gynnsamma bakterier. Därför har fekal transplantation (fint ord för bajsöverföring) blivit en efterfrågad metod för att byta ut en sjuklig och obalanserad tarmflora. Alltså transplantation av hälsosam avföring, där de goda bakterierna som följer med kan göra en annan person frisk.
- Fekal transplantation öppnar nya dörrar om hopp för behandlingar av allvarliga sjukdomstillstånd inklusive psykiska, säger Soki Choi utifrån kunskap från vetenskapliga artiklar i ämnet.

Exempelvis hittar vi 80 procent av våra immunceller i tarmen och det är bakterierna som tränar upp vårt immunsystem. Därför menar allt fler forskare att kraftiga rubbningar av bakteriefloran stör immunsystemet, med inflammation och kroniska välfärdssjukdomar som följd.
-Vi måste börja addera både bakterier och mat som en kritisk komponent i en komplex hälsoekvation som fram tills nu har ignorerats i väst, avslutar Soki Choi.

Dagens sjukvård styckar upp människan

Soki Choi har under ett decennium tidigare jobbat med att studera och forska om komplexa system i sjukvården. Hon kan mycket om sjukvården och med sin nya kunskap om tarmbakteriernas intima koppling med hjärnan utmanar hon nu den traditionella vården.
- När jag konstaterade att dagens sjukvård är dysfunktionell, blev jag oerhört frustrerad och hälsosamt arg. Jag känner för sjuksköterskorna och läkarna, som kämpar på trots systemet - inte tack vare. Dessutom anser hon att dagens sjukvårdssystem nästintill följer en sorts medeltida princip, där man styckar kroppen och slänger in huvudet och neuro i en avdelning, öron-näsa-hals i en och gastro och tarmen i en annan avdelning.

- Läkarna och forskarna på de olika avdelningarna pratar inte med varandra. Och inte ens på samma avdelningar eftersom fler och fler blir så specialiserade. Det blir stuprörsorganisationer åtskilda från varandra och helheten tappas trots att vi vet att organen hänger intimt ihop. Det är sorgligt, tycker Soki som fortsätter:

- Dagens sjukvård ser inte människokroppen som ett komplext system som hänger ihop. Därför hoppas jag på att den nya vetenskapen om kopplingen mellan hjärnan, tarmen och tarmbakterierna kan bana vägen för en integrerad sjukvård. Tarmbakterierna är ju dessutom ett organ bestående av icke-mänskliga celler. Det är viktigt att komma ihåg att våra organ hänger ihop och kommunicerar med varandra, betonar Soki Choi.

Text: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

 

Fakta om Soki Choi

Soki har forskat om komplexa sjukvårdssystem på Karolinska Institutet och Harvard. Hon har doktorsexamen från Karolinska Institutet och civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Hon har föreläst världen över om framtidens hälsa och sjukvård bland annat på ett så kallat TED Talk. Hon har även arbetat som FoU-rådgivare vid Karolinska Universitetssjukhuset och vunnit pris för bästa avhandling i Europa. I början av 2000-talet blev hon globalt uppmärksammad som IT-pionjär, efter att ha startat ett av världens första appbolag.

Text: Håkan Sjunnesson
Foto porträtt på Soki Choi: Stefan Tell
Foto övriga: Håkan Sjunnesson

Lyssna på Soki i Neuropodden


Här i Neuropodden hittar du en fördjupande intervju med Soki Choi om de goda tarmbakteriernas betydelse för hjärnan:

 

För mer info och stöd till neurologisk forskning via Neurofonden och medlemskap i Neuro: http://www.neuro.se


Tarmarnas bakterier och hälsa  är viktigare för hjärnans hälsa än forskarna tidigare funnit. Foto: Håkan Sjunnesson från utställningen The Body Worlds

 

Detta är kimchi och kombucha

 

Kimchi är jästa grönsaker
Bakterierik mat kallas också mjölksyrad eller fermenterad mat. Den är tillsammans med en balanserad livsstil grunden för en god bakterierik tarmflora enligt Soki Choi.

Kryddningen i Kimchi är chili, ingefära, vitlök och salt. Den äts vanligen vid tre mål om dagen och är en nationalrätt i Sydkorea. Kimchi görs också i varianter på en rad olika grönsaker, som till exempel gurka och morot. De goda bakterierna skapas under den jäsningsprocess som blir när grönsakerna ligger i lagen av kryddorna under ett antal dagar.

 

Dr Kombus te räddade kejsartarm
Kombucha är ett lätt syrligt och kolsyrat te, som har sitt ursprung i ett te som skapades av Dr Kombu, en koreansk läkare som verkade drygt 200 år före Kristus. Han blev tillkallad av den dåvarande japanske kejsaren, som hade stora problem med sin mage. I buddistiska skrifter beskrivs att han tog med sig sitt fermenterade, bakterierika te och botade kejsaren med det. Cha betyder te på kinesiska och koreanska vilket förklarar tenamnet Kombucha, ”Dr Kombus te”.
Kombucha togs upp som ett nytt ord i den svenska ordlistan 2017, men har funnits i flera tusen år innan det nyligen togs upp av hippa klubbar i New York och Kalifornien.
Teet är inte sött, trots att man inledningsvis tillsätter lite socker, för den äter Kombuchasvampen upp och konverterar till organiska syror, antioxidanter, vitaminer mm. På så vis bildas det fermenterade teet. Kombucha har en djup, komplex smak som också återfinns i vin och öl, enligt Soki Choi. Framställningsprocessen påminner också om öl- och vinjäsning.

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Gå med i Neuro

För bara 30 kronor i månaden får du tillgång till diagnosstöd, nätverk och juridisk rådgivning.

Jag vill gå med idag!

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för tillgång till god neurologisk vård i hela Sverige.

Ge en gåva

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd oss

Ge ett bidrag till kampen mot neurologiska sjukdomar.

Ge en gåva

Neuro som podd

Möt människor som lever med, forskar om, eller berörs på andra sätt - av neurologiska diagnoser.

Lyssna på Neuropodden

Neuro finns i hela landet

I samband med beskedet om en neurologisk diagnos eller skada tar livet ofta en ny vändning. Massor av frågor behöver få svar och en ny livssituation kan behöva hanteras. Att då få kontakt med personer som har egna, liknande erfarenheter kan för många vara särskilt givande och utvecklande.

Hitta din förening

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla