Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Ny forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom
Karolinska Institutet rapporterar om ett nytt forskningsprojekt där man utvecklar metoder för att ersätta förlorade celler vid Parkinsons sjukdom och därigenom återskapa de motoriska funktioner som påverkas av sjukdomen, snarare än att enbart bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtom.
Elstötar kan bromsa inflammation: ”Hackar nervsystemet”
SVT rapporterar: Genom att hacka kroppens vagusnerv har forskare hittat en slags bromspedal för immunsystemet. Metoden används redan i USA för att behandla reumatism. – Riskerna är låga, allvarliga komplikationer är ovanliga, säger Peder Olofsson, professor i bioelektronisk medicin.
Genombrott för nytt MS-läkemedel
Nytt MS-läkemedel för progressiv sjukdom närmar sig EU-godkännande. Om läkemedlet godkänns av EU-kommissionen blir det den första behandlingen som specifikt riktar sig mot icke-skovvis sekundärprogressiv MS, där det i dagsläget saknas godkända behandlingar.
Generöst anslag från Michael J. Fox Foundation till parkinsonforskning
Professor Andrea Varrone vid Karolinska Institutet tilldelades i slutet av 2025 över 1,4 miljoner USD från Michael J. Fox Foundation för forskning inom Parkinsons sjukdom. Anslaget kommer att användas för att leda en studie som kan föra parkinsonforskningen framåt genom att utvärdera en ny ”tracer” (spårämne) utformad för att avslöja vad som händer i hjärnan när sjukdomen utvecklas.
Deltagare sökes till forskningsstudie om Friedreichs ataxi
Skånes universitetssjukhus söker personer med diagnosen Friedreichs ataxi till en nationell forskningsstudie. Ditt deltagande kan bidra till ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med Friedreichs ataxi i Sverige.