Bells pares (ansiktsförlamning)

En ansiktsförlamning (sk facialispares ) kan uppkomma av olika orsaker. Det som klassas som ”perifer facialispares” eller Bells pares anses bero på ett inflammatoriskt tillstånd, där herpesvirus kan vara en trolig orsak.

Inflammationsprocessen kan orsaka en svullnad, vilket skapar ett tryck på nerven och därmed nedsatt kraft i ansiktsmuskulaturen. Vid Bells pares sitter skadan längs med själva ansiktsnerven och inte i hjärnan som vid en ”central facialispares” och stroke.

Bells pares kännetecknas av svaghet eller förlamning av speciellt den mimiska muskulaturen i ansiktet. Vanliga symtom är långsam blinkning eller oförmåga att sluta ögat, svårigheter att tala, äta och dricka men även minskat tårflöde, nedsatt smak, värk bakom örat, lockkänsla och ljudkänslighet.

När det gäller just Bells pares återfår majoriteten (ca 70 %) av de drabbade god till full funktion inom 3–6 månader, men fortsatt utläkning kan fortgå upp till 1 ½ - 2 år efter debut av skadan. Det är en ovanlig diagnos, cirka 30 - 40 individer per 100 000 individer och år drabbas av Bells pares. Det är i stort sett lika mellan åldrar och kön över hela världen.

Specialistläkare inom öron-, näs- och hals (ÖNH) kan ställa diagnos och ge rätt behandling. Vid akutbesök erbjuds de flesta patienter en kortisonkur på 10 dagar. Om det förekommer stora svårigheter att stänga ögat (speciellt nattetid) rekommenderas att använda ögonsalva och ögondroppar för att förhindra uttorkning av ögat. Vid försämring eller ökade smärtor, kontakta sjukvården.