Sverige nästan ett u-land var gäller rehabilitering av ryggmärgskador

Varje år får 200 till 300 personer i Sverige en ryggmärgsskada genom olycka eller sjukdom. Claes Hultling är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och vd för stiftelsen Spinalis, som arbetar för att främja forskning kring ryggmärgsskador och behandling. Claes Hultling är själv förlamad från bröstet sedan han bröt nacken för 30 år sedan.

I dag sker rehabilitering av ryggmärgsskadade vid ett 30-tal enheter i Sverige. Vissa vårdar så få patienter att erfarenheten blir bristfällig. I Norge, Danmark och Finland är vården högspecialiserad och bedrivs vid två eller tre specialistcentra.

Han nämner trycksår, infektioner och kontrakturer, som att en höft låser sig. Att en ryggmärgsskadad placeras på en vanlig sjukhusmadrass är ett sådant misstag som kan ske när personalen saknar kunskaper om ryggmärgsskador, menar Claes Hultling.
– Man måste centralisera den här vården för att öka kvaliteten. Vi ska ha kompetenscenter där det finns samlad erfarenhet. Patienterna bör tillförsäkras kompetent rehabilitering. Han menar att en välfungerande rehabilitering är direkt avgörande för möjligheten att återgå till ett välfungerande liv.

Av dem som bryter ryggen och nacken återfår 7 till 8 procent sina motoriska och sensoriska funktioner, enligt Hultling, men man kan inte på förhand veta vem det blir.

Chefläkarna på akutsjukhusen: "Rehabilitering är inte vår grej"
Ingen ansvarig på de tre sjukhus där Chloe Cole vårdades vill uttala sig i det enskilda fallet.
– Rehabilitering efter skada är ofta ett eftersatt område där vi i Sverige kunde bli mycket bättre, säger chefläkarna Catharina Borna och Marie Wedin i Skånevård Sund.