När det inte riktigt är Parkinson
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
De flesta av oss vet ungefär vad Parkinson är. Sjukdomen uppstår när kroppen inte klarar att producera tillräckligt med dopamin, en signalsubstans som hjärnans celler använder för att kommunicera inbördes. Dopaminbristen påverkar i sin tur de nerver som styr rörelser och leder till skakningar i vila (tremor), att musklerna blir stela (rigiditet) och en allmänt sämre rörelseförmåga (hypokinesi).
– Upprepade skalltrauman och exposition för tungmetaller ökar risken medan vissa antioxidanter i stället tycks ge ett visst skydd. Men i grunden vet vi inte varför man får Parkinson, säger Per Svenningsson, professor i neurologi vid Karolinska institutet i Stockholm.
Läkemedel som innehåller levodopa (även kallat L-dopa, ett ämne som kroppen omvandlar till dopamin) ger oftast bra symptomlindring. Om medicineringen inte räcker kan också så kallad deep brain stimulation, DBS, användas. Det innebär att en generator i bröstet, som står i förbindelse med en tunn tråd i den skadade delen av hjärnan, skickar pulser som blockerar oönskade nervsignaler. Via en fjärrkontroll utanför kroppen kan man sedan styra systemet.
Sämre prognos för atypisk parkinsonism
Så är det inte för dem som drabbas av det som kallas atypisk parkinsonism, tillstånd som påminner om Parkinson men har en väsentligt sämre prognos.
Men stort hopp sätts nu till behandling med immun- eller stamcellsterapi som, om den blir framgångsrik, också skulle kunna hjälpa vanliga Parkinsonpatienter.
Läs hela nyheten